Räkna på sjukfrånvaron
Sjukfrånvaro innebär betydande kostnader för arbetsgivaren – både direkt i form av sjuklön och indirekt genom produktionsbortfall, vikariekostnader, kompetensbortfall och ökad belastning på övriga medarbetare. Den goda nyheten är att mycket går att påverka. Genom att förstå vad frånvaron faktiskt kostar, upptäcka negativa mönster tidigt och arbeta strukturerat med både risk- och friskfaktorer kan ni minska sjukfrånvaron, spara stora summor och skapa en friskare arbetsplats.
Den här sidan hjälper dig som chef eller HR att sätta siffror på frånvaron och att förstå vilka insatser som ger störst effekt.
Vad kostar sjukfrånvaron?
Sjukfrånvaron i Sverige är förhållandevis låg jämfört med många andra länder, och den vanligaste orsaken är psykiatriska diagnoser, till exempel utmattningssymtom. Men kostnaderna växer snabbt.
Ett räkneexempel: Kim har 30 000 kr i månadslön och är sjukfrånvarande 10 dagar på ett år. De tre första karensdagarna kostar företaget cirka 1 500 kr/dag och de resterande sju dagarna cirka 3 000 kr/dag. Den totala kostnaden blir 25 500 kr. För ett företag med 500 anställda med motsvarande frånvaro kan det innebära en årskostnad på upp emot 12 750 000 kr.
En enklare tumregel är att den direkta kostnaden av en sjukdag motsvarar ungefär 10 % av medarbetarens månadslön. Med en månadslön på 36 100 kr (ungefär snittlönen i Sverige) och en frånvaro på 5 dagar i sträck vid 6 tillfällen under ett år landar kostnaden på omkring 87 000 kr per medarbetare och år (justerat för en lägre arbetsgivarkostnad under karensdagen). Har 50 medarbetare motsvarande frånvaro är ni direkt uppe i cirka 4 362 000 kr per år – och då är effekter som kompetensbortfall och lägre produktion inte ens inräknade.
Räkna på er egen frånvaro – en schablon
Vill ni göra en snabb uppskattning kan ni utgå från tumregeln ovan:
Direkt dagskostnad ≈ 10 % av månadslönen. Antal betalda sjukdagar per medarbetare och år ≈ antal sjuktillfällen × (dagar per tillfälle − 1), eftersom den första dagen i varje tillfälle är en karensdag med lägre arbetsgivarkostnad. Multiplicera dagskostnaden med antalet betalda sjukdagar och med antalet medarbetare, så får ni en grov årskostnad.
Detta är en schablon, inte en exakt beräkning – men den räcker för att synliggöra hur stora belopp det handlar om, och hur mycket som finns att vinna på att sänka korttidsfrånvaron.
Tidiga insatser lönar sig – upp till fyra kronor tillbaka per investerad krona
Att tidigt fånga upp medarbetare som drabbats av eller riskerar ohälsa är avgörande – inte bara för individen, utan för hela företagets ekonomi. De största vinsterna finns i att minska korttidssjukfrånvaron, alltså de första 14 dagarna.
Under ett treårigt kundprojekt mättes flera parametrar kopplade till korttidssjukfrånvaro, och resultaten var entydiga. Efter ett års hälso- och rehabinsatser hade 85–90 % av medarbetarna normal korttidssjukfrånvaro. Det totala antalet korttidsfrånvarotillfällen sjönk med 40 %, vilket i sin tur ledde till mindre långtidssjukfrånvaro. Det strukturerade, tidiga arbetet gav en avkastning på 2,9–4,1 kronor per investerad krona.
Slutsatsen är enkel: ju tidigare ni tar ett helhetsgrepp och sätter in strukturerade, långsiktiga åtgärder, desto bättre. Friska medarbetare ger friska företag.
Råd till dig som chef och HR som vill räkna på och minska frånvaron
- Sätt siffror på frånvaron. Använd schablonen ovan för att uppskatta vad er sjukfrånvaro kostar idag. Det skapar ett konkret underlag för beslut och prioriteringar.
- Agera tidigt på signalerna. Fånga upp upprepad korttidsfrånvaro och förändrade beteenden innan de växer till långtidssjukskrivningar.
- Gör en nulägesanalys och en tydlig handlingsplan. Klargör vad ni vill uppnå, vem som gör vad, vilka resurser som krävs och hur ni följer upp.
- Arbeta med både risk- och friskfaktorer. Att ta bort det som gör människor sjuka räcker inte – bygg också det som gör arbetsplatsen till en källa till välmående.
- Håll i och följ upp regelbundet. Det finns inga quick fixes; effekten kommer när åtgärderna blir en naturlig del av vardagen.
- Ta stöd när kunskap eller tid inte räcker. En case manager eller rehabkoordinator kan hålla ihop processen, ge ett helikopterperspektiv och vara chefens bollplank.
Vill ni ha hjälp att räkna på och minska er sjukfrånvaro?
Vi finns här för att guida er – både i det akuta och i det långsiktigt hållbara arbetet, så att hälsa och prestation går hand i hand. Hör av er, så gör vi en genomgång av era hälsoinsatser tillsammans.