Det är privat, men det påverkar jobbet

Arbetsrelaterat eller arbetspåverkande?

Arbetsrelaterad ohälsa kommer av jobbet: någon klämmer sig i produktionen, får ont i nacken av skärmen. Den är du skyldig att förebygga och åtgärda. Arbetspåverkande ohälsa kommer någon annanstans ifrån men påverkar arbetet: dålig sömn, alkohol, klimakteriet, psykisk ohälsa, en NPF-diagnos. Och ofta går det inte att dela upp. Den som är hårt belastad på jobbet behöver mer återhämtning hemma, och den som har det tungt hemma kanske tål mindre på jobbet.

För dig som chef spelar skillnaden mindre roll än man tror. Ohälsa som påverkar arbetet är produktionsbortfall, oavsett var den kommer ifrån. Och en medarbetare som märker att arbetsgivaren bryr sig stannar längre och presterar bättre.

Vad du ska göra, och vad du inte behöver göra

Ditt ansvar är att fånga upp signalerna, utreda, lägga en plan och följa upp. Du är inte skyldig att bekosta behandling av sjukdomar, och du ska inte bli psykolog eller läkare åt din medarbetare. Det gör företagshälsan eller vården.

Ibland är det ändå värt att betala. När medarbetaren inte kommer att ta tag i det själv, som vid ett begynnande alkoholproblem, behövs en puff i ryggen. Och när vårdens väntetid kostar mer i produktionsbortfall än insatsen gör, är det en enkel kalkyl.

Samtalet

• Boka en tid och säg i förväg vad det handlar om. Fånga inte medarbetaren i korridoren.
• Gå in med öppet sinne. Bestäm inte i förväg vad problemet är.
• Lägg samtalet på samma nivå som med vilken medmänniska som helst som inte mår bra.
• Målet är att hitta problemområdena, inte att lösa dem där och då.
• Dokumentera, lägg en plan med ansvar och datum, boka uppföljning.
• Vänta inte. Ju längre det går, desto mer komplext blir det.

Så här kan planen se ut. Det viktiga är inte formen, utan att det står vem som gör vad och när ni ses igen.

Så jobbar vi

Vi arbetar med motivation till förändring, med att tidigt identifiera vilka hälsoområden som behöver förbättras och med att skapa förutsättningar för god hälsa. Det börjar med ett hälso- och livsstilssamtal, och fortsätter i ett hälsoprogram anpassat efter vad som behöver ändras. Det bästa tillfället att erbjuda stödet är direkt efter en hälsokartläggning, när medarbetaren fått sina siffror svart på vitt.

Vad vi kan hjälpa till med

• Tobaksavvänjning, för den som vill sluta röka eller snusa. Programmet följer Socialstyrelsens riktlinjer: åtta träffar under cirka tio veckor, i grupp eller enskilt, med uppföljning efter tre, sex och tolv månader.
• Tidiga insatser och behandling vid alkohol och annat skadligt bruk, se Skadligt bruk.
• Fysioterapi och träningsprogram, för den som behöver komma igång eller har besvär.
• För medarbetare som upplever stress eller behöver annat psykologiskt stöd finns stödsamtal, digital KBT-behandling och ett program för att minska stress och hitta balans i livet, se Psykisk hälsa.
• För medarbetare som sover dåligt finns ett sömnprogram i grupp: sju träffar om två timmar, på plats eller digitalt, med övningar mellan gångerna i en digital portal. Programmet bygger på KBT och inleds med ett bedömningssamtal, så att rätt personer hamnar i gruppen.

Vanliga frågor