Kontor och hemarbete Ta hand om kroppen som jobbar vid skärmen
Kontoret ser ofarligt ut. Ingen lyfter tungt, ingen står i buller. Men den som sitter åtta timmar framför en skärm känner det ändå: en nacke som stelnar framåt eftermiddagen, ögon som blir trötta, en rygg som värker när man äntligen reser sig. Och hemma vid köksbordet blir det ofta ännu sämre.
Var fjärde som arbetar uppger att de har hälsobesvär av jobbet, och bland de vanligaste är trötthet och värk i kroppen (Arbetsmiljöverket). Kontorsarbetets risker är mindre dramatiska än i industrin, men de drabbar många, och det mesta går att göra något åt utan stora investeringar.
Vad det gör med en människa
Kroppen är byggd för att röra sig. Långa perioder av stillasittande ger negativa hälsoeffekter, och de behöver brytas med rörelse (Folkhälsomyndigheten). Den som sitter still hela dagen får ofta spänningar i nacke och axlar, huvudvärk och trötta ögon, och det följer med hem.
Hemarbetsplatsen är ofta sämre än kontoret. En bärbar dator på köksbordet ger en arbetsställning som ingen ergonom skulle godkänna, och många går dagar utan att röra sig mer än mellan skrivbordet och kylskåpet.
Luften i lokalen spelar också roll. Dålig ventilation, för varmt eller för kallt och dålig belysning ger huvudvärk, trötthet och koncentrationssvårigheter. När flera i samma lokal mår sämre är det en signal att undersöka, inte att avfärda.
Vad det kostar er
Kontorsmedarbetarnas besvär syns sällan som olyckor eller arbetssjukdomar. De syns som lägre ork på eftermiddagen, korta sjukskrivningar, sämre koncentration och medarbetare som inte orkar lika länge. Värk i nacke och rygg kan också bli långvarig: besvär i muskler och leder är tillsammans med psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivningar längre än tre månader (Afa Försäkring).
Det goda är att det är billigt att göra rätt. En bra stol hjälper, men det som gör mest skillnad är variation och rörelse under dagen, och det kostar nästan ingenting. Vill du se vad sjukfrånvaron kostar just er kan du räkna på den här.
Bättre ljus lönar sig också i kronor. När belysningen höjdes från 300 till 500 lux i metallindustrin ökade produktiviteten med 8 till 20 procent (Myndigheten för arbetsmiljökunskap). Siffran kommer från industrin, men principen gäller överallt: den som ser bra arbetar bättre.
Det här gör skillnad
- Gör det normalt att röra på sig. Stående möten, promenadmöten och korta pauser varje timme. När chefen gör det vågar fler.
- Variation slår den perfekta stolen. En bra arbetsplats är en som går att variera: sitta, stå, byta plats. Höj- och sänkbara skrivbord gör nytta först när de faktiskt används.
- Erbjud synundersökning. Många skärmarbetare har synbesvär utan att veta om det. Rätt glasögon för skärmarbete minskar huvudvärk och spänningar i nacken.
- Lyssna när flera klagar på luften. Om flera mår sämre i samma lokal, ta det på allvar och undersök. Det är ofta enklare att åtgärda än man tror.
- Planera flytten. Ska ni flytta till nytt kontor eller bygga om, tänk på arbetsmiljön från början. Det är mycket enklare att göra rätt i planeringen än att rätta till efteråt.
Vad lagen kräver
Du ska utforma arbetet så att medarbetarna kan använda arbetsställningar som är bra för kroppen, få tillräcklig variation och återhämtning, och vid behov få särskilda glasögon eller andra synhjälpmedel (AFS 2023:10).
Den som arbetar vid dator eller bildskärm minst en timme om dagen ska erbjudas synundersökning, som arbetsgivaren betalar (Arbetsmiljöverket).
Ansvaret för arbetsmiljön gäller även vid hemarbete och i hyrda lokaler, och du ska riskbedöma inför förändringar som en flytt eller ombyggnad (AFS 2023:1). Kraven på luft, temperatur och belysning finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2023:12).
Hemarbete
För många är hemmet en självklar del av arbetsveckan. Det sparar restid och ger arbetsro, och de som jobbar hemifrån helt eller delvis rapporterar faktiskt mindre hälsobesvär än andra (Arbetsmiljöverket). Men det förutsätter att arbetsplatsen hemma fungerar, och där brister det ofta.
En bärbar dator på köksbordet betyder att skärmen står för lågt och tangentbordet för högt. Nacken böjs framåt, axlarna dras upp och efter några veckor märks det. Hemma finns heller inga naturliga avbrott: ingen kollega att gå till, ingen promenad till mötesrummet, ingen lunch i personalrummet. Många rör sig mindre en hemmadag än de tror.
Ditt ansvar gäller även hemma
Arbetsgivaren har alltid ansvar för att medarbetaren har en god arbetsmiljö, oavsett var arbetet utförs. Kan arbetsmiljön hemma inte säkras ska arbetet göras på den ordinarie arbetsplatsen i stället (Arbetsmiljöverket).
Det betyder inte att du ska möblera medarbetarnas hem. Men du behöver veta att arbetsplatsen fungerar, riskbedöma hemarbetet som en del av det vanliga arbetsmiljöarbetet och följa upp det. Arbetsgivaren står i allmänhet också för den utrustning som behövs för arbetet (Prevent).
Det här gör skillnad hemma
- Fråga hur det ser ut. Ett kort samtal eller en bild på arbetsplatsen säger mycket. Gör det till en stående punkt i medarbetarsamtalet.
- Ge rätt utrustning. En extra skärm, ett separat tangentbord och en mus gör att den bärbara datorn kan stå i rätt höjd. Det kostar lite jämfört med en sjukskrivning.
- Hjälp till att skapa avbrott. Uppmuntra korta pauser, promenadmöten i telefon och en ordentlig lunch bort från skärmen.
- Var tydlig med var gränsen går. Gemensamma riktlinjer för hemarbete gör det enklare för både chefer och medarbetare: vad som gäller för utrustning, arbetstider och uppföljning.
- Håll koll på helheten. Hemarbete påverkar också gemenskap och gränsen mellan jobb och fritid. Läs mer om det under Psykisk hälsa.
Synergonomi: ögonen styr nacken
När ögonen anstränger sig följer kroppen efter. Den som kisar mot en skärm som står fel, eller sitter med bländande ljus från fönstret, lutar huvudet framåt och spänner axlarna utan att märka det. Därför hänger synbesvär och nackbesvär så ofta ihop.
Trötta och torra ögon, dimsyn och huvudvärk är vanligt vid skärmarbete, särskilt för den som sitter mer än fyra timmar om dagen vid skärmen och med stigande ålder. Hos mellan en tredjedel och drygt hälften av dem som har ögonbesvär finns också besvär i nacke och skuldror (Myndigheten för arbetsmiljökunskap).
Åldern spelar stor roll. Från omkring 40 års ålder blir det svårare att se på nära håll, och en 60-åring behöver ungefär tre gånger så mycket ljus som en 20-åring för att se lika bra. Belysning som räcker för de yngsta i arbetslaget kan alltså vara för svag för de mest erfarna (Myndigheten för arbetsmiljökunskap).
Det här gör skillnad för ögonen
- Placera skärmen lågt. Skärmens mitt bör ligga en bit under ögonhöjd, så att blicken går lätt nedåt. En skärm som står för högt får nacken att jobba hela dagen.
- Ljus ovanifrån, inte i ögonen. Allmänbelysningen bör komma nästan rakt ovanifrån. Undvik fönster rakt bakom eller framför skärmen, och spotlights som enda belysning i kontorslandskapet.
- Ge äldre medarbetare mer ljus. En bra skrivbordslampa och större text kostar lite och gör stor skillnad.
- Erbjud synundersökning. Rätt glasögon för skärmarbete tar bort mycket av spänningen i nacken.
Så hjälper Feelgood
Våra ergonomer besöker kontoret och går igenom arbetsplatserna tillsammans med medarbetarna. Hemarbetsplatsen kan vi gå igenom digitalt. Ni får konkreta förslag som går att genomföra direkt.
Inför en flytt eller ombyggnad hjälper vi er att riskbedöma den nya miljön, och när flera mår sämre i en lokal hjälper vi er att reda ut varför. Våra ergonomer går också igenom belysningen och hur skärmarna är placerade, och ger konkreta förslag på hur ljuset kan förbättras.
Hemarbetsplatsen går vi igenom digitalt: medarbetaren visar sin arbetsplats via video och får konkreta råd om höjder, skärm och ljus. Vi kan också hjälpa er att ta fram riktlinjer för hemarbete och en enkel checklista för uppföljning.
Nästa steg
Förebygg belastningsbesvär är en e-utbildning om riskerna med stillasittande och enformiga uppgifter, med övningar som motverkar besvär. Finns även på engelska.
Utbildning i bildskärmsergonomi ger medarbetarna kunskap om hur de ställer in sin arbetsplats, på kontoret och hemma.
Vanliga frågor
Ja, om synundersökningen visar att medarbetaren behöver särskilda glasögon för arbetet. Arbetsgivaren betalar undersökningen och de billigaste lämpliga bågarna.
Ja. Arbetsmiljöansvaret gäller även när medarbetarna arbetar hemifrån. Det betyder inte att du måste möblera deras hem, men du behöver veta att arbetsplatsen fungerar.
Nej, inte om ingen höjer dem. Det som gör skillnad är att variation och rörelse blir en naturlig del av dagen.
Ta det på allvar och undersök: ventilation, temperatur, belysning och om något har förändrats. Ta hjälp av företagshälsan om orsaken inte är uppenbar.
Riskbedöm innan flytten, inte efter. Tänk på ljud, möjlighet att ställa in arbetsplatsen och platser för koncentration. Ta med medarbetarna i planeringen.
Ofta för att ögonen inte ser bra. En skärm som står för högt, bländande ljus eller fel glasögon får huvudet att luta framåt och axlarna att spännas. Börja med skärmens placering, belysningen och en synundersökning.
Ja. Arbetsmiljöansvaret gäller oavsett var arbetet utförs. Du behöver inte möblera deras hem, men du ska veta att arbetsplatsen fungerar och följa upp den. Går det inte att säkra en bra arbetsmiljö hemma ska arbetet göras på kontoret.
Arbetsgivaren står i allmänhet för den utrustning som behövs för att göra jobbet. Vad som gäller hos er kan också regleras i kollektivavtal eller egna riktlinjer.
Med ett kort samtal, en checklista eller ett digitalt ergonomibesök. Det viktiga är att det blir gjort och följs upp.