Feelgoods Jobbhälsorapport 2021 Det friska arbetslivet

Feelgoods Jobbhälsorapport 2021 presenterades med paneldiskussion vid ett livesänt webbinarium den 7 februari. Här nedanför kan du lyssna på inspelningen. I panelen medverkar Faysal Rawandozi, chefspsykolog Feelgood, Daphne Enstam, chefsläkare Feelgood, Petter Odmark, analyschef Reform Society och Karren Fells, HR-chef SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB.

Kort sammanfattning

Feelgoods Jobbhälsorapport 2021 visar att de allra flesta mår bra. De är tillfreds med tillvaron, trivs med sitt arbete och upplever att de har god hälsa. Den bilden har varit helt stabil de senaste tio åren. Mycket blir också bättre med åren, ju äldre du blir.

I Feelgoods hälso-, arbetsmiljö- och livsstilsundersökning (HALU) ställs frågor om hela livet, inte bara arbetet. En grundläggande fråga är om man känner sig tillfreds med tillvaron. Svarsalternativen är ”ofta”, ”ibland”, ”sällan” och ”aldrig”. De senaste tio åren har svaren varit remarkabelt stabila. Det är sju av tio som svarat ofta och drygt två av tio som svarat ibland. Mindre än en tiondel har valt något av de två mer negativa svarsalternativen. Samtidigt, tre av tio känner inte att de kan svara ”ofta”. Det tycker inte vi är tillräckligt bra.

Svar på påståendet ”Jag är tillfreds med tillvaron”, 2010–2020

Att inte vara tillfreds med tillvaron är nära kopplat till arbete och hälsa. Det är glädjande nog få som inte trivs med sitt arbete men den lilla gruppen är i mycket lägre grad tillfreds med tillvaron i stort. Även hur man upplever den egna hälsan hänger tydligt ihop med upplevelsen av livet i övrigt.

Den upplevda hälsan är stabil över tid och jämnt fördelad över yrken, branscher och åldrar. Drygt sju av tio beskriver sin hälsa som bra eller mycket bra. Det finns en försvagning med några procentenheter över tid men det är ingen stor förändring.

Andel med mycket bra eller bra hälsa, per grupp

Feelgood har i tidigare jobbhälsorapporter beskrivit hur en bra arbetssituation är ett starkt skydd mot ohälsa. Det som visat sig vara avgörande friskfaktorer handlar om chefskap, arbetsklimat och utrymme för balans samt återhämtning. Som när det gäller mycket annat är friskfaktorerna stabila. Det finns faktiskt till och med en svag uppgång under pandemiåret 2020.

Andel som upplever olika friskfaktorer i arbetet, per friskfaktor, 2010–2020

Ju fler friskfaktorer en person har desto lägre är risken för många negativa utfall. Det sänker dramatiskt risken för både sjukfrånvaro och sjuknärvaro. Arbetet som skyddsfaktor framgår också av att ju fler friskfaktorer desto större tillfredsställelse med tillvaron som helhet.

I undersökningen ställs flera frågor kring de egna levnadsvanorna och hur man ser på dessa. Missnöjet är betydande, främst när det gäller fysisk aktivitet och matvanor. Många svarar att de har för avsikt att ändra sina vanor. Däremot tycks resultaten utebli. Vanorna är, precis som mycket annat, närmast helt oförändrade över tid.

Utveckling av vanor över tid, 2010–2020

En mer slående skillnad mellan olika grupper i undersökningen är att upprepad sjukfrånvaro är dramatiskt mycket vanligare bland yngre än äldre. Årets rapport innehåller en fördjupning kring hur personer i olika åldersgrupper ser på sitt arbete och sina arbetsförhållanden. Det finns generationsskillnader när det gäller arbetsförhållanden av olika slag men inget som uppenbart kan förklara skillnaderna i frånvaro.

Andel som varit frånvarande från arbetet på grund av sjukdom sex gånger eller mer under året, per ålder, 2020