Äldre i arbetslivet: En underskattad resurs

Utifrån faktumet att de flesta aspekter vi ser med hjälp av hälso-, arbetsmiljö- och livsstilsundersökningar (HALU) blir bättre med åren, ser vi även det omvända, dvs att många faktorer är sämre hos yngre. Generationer på arbetsplatsen är olika på flera sätt, och har olika drivkrafter och behov. Hur ska man då arbeta med åldersblandade grupper för att få synergier istället för risk för krockar? Våra specialister ger sina råd om det.

Engagemanget är högre – inte lägre

En fördom om att äldre är mindre engagerade i jobbet, kan vi konstatera inte stämmer. Tvärtom upplever de sitt arbete som meningsfullt och engagerande, trivs bättre på arbetet och har ett bra samarbete. Hur går era tankar om det?

- Det är egentligen helt naturligt att ju äldre vi blir ser vi arbetet som mer meningsfullt och engagerande. När vi är yngre har vi ofta mer andra saker som är viktigare i livet, t ex när vi bildar familj. I livsfasen efter 50 år är det inte lika mycket i livet i övrigt som tar plats och energi, vilket gör att man har helt andra möjligheter att engagera sig på jobbet. Det känns som att det kan bygga på en väldigt förlegad bild av att man efter 50 sitter och väntar på pension. Det är helt tvärtom, säger Charlotte Wallin, chefsläkare på Feelgood.

- En annan aspekt man kan fundera på är att vi förmodligen får mer utvecklande arbetsuppgifter ju äldre vi blir. Det skapar mer meningsfullhet. Med många år i yrkeslivet är man kanske också duktigare på att veta vad man ska engagera sig i, det som gör skillnad och där man kommer till sin rätt och gör mest nytta, och det är lättare att lägga sitt fokus där. Det syns också i att en hög andel anger att de får användning av sitt kunnande, säger Charlotte Valleskog, chefspsykolog på Feelgood.

Äldre medarbetare inte ”fast i gamla vanor”

En annan vanlig fördom som vi belyser är att äldre skulle ha svårare att klara krav och förväntningar, inte orka lika mycket, inte vara lika förändringsbenägna och ha svårare att klara förändringar på jobbet. Det stämmer ju inte heller. Hur ser ni på det?

- Arbetslivet kan vara krävande för alla generationer, säger Charlotte Wallin. För att orka med kraven behöver du ha möjlighet till återhämtning. Äldre anger att de har både bättre balans och bättre återhämtning. Man har generellt mer egentid över 50 år. Det minskar risken för överbelastning och ohälsa, vilket förmodligen är en del i att de är mindre korttidssjukskrivna än yngre.

Den egna upplevelsen av arbetsbelastning består av många delar. Charlotte Valleskog förklarar:

- Arbetsbelastning är en konsekvens av balans mellan upplevelse av krav och egna resurser. Man behöver ha rätt resurser för att göra sitt jobb, vilket blir bättre ju äldre man blir tack vare ökad yrkeserfarenhet. Man blir även bättre på att sortera i kraven på jobbet eftersom man har mer rutiner att falla tillbaka på. Allt det gör att man har lättare att klara arbetslivets krav.

Hon fortsätter:

- Att en del tänker att äldre medarbetare är ”fast i gamla vanor” och inte vill eller kan anpassa sig till nya arbetssätt eller teknik är också feltänkt. Många har utvecklat en hög grad av anpassningsförmåga genom sina långa yrkesliv och kan använda sina erfarenheter för att navigera i förändringar på ett effektivt sätt.

Charlotte Wallin fyller på:

- Vi ser ju också i HALU-data att de anger att de inte är mer påverkade av förändringar och är mer tillfreds. Dvs det är väldigt lite som säger att de inte skulle orka med sitt arbete.

Föråldrad syn på hälsobesvär

Den tredje fördomen vi tar upp och slår hål på är att äldre ofta har hälsobesvär som påverkar jobbet. Kan ni ge lite resonemang om det.

- Bakom den fördomen ligger nog en föreställning om att äldre har fler sjukdomar, t ex kroniska sjukdomar, vilket är helt korrekt. Men vi lever annorlunda idag med kroniska sjukdomar. Vi har bättre möjligheter till behandling eftersom utveckling av läkemedel och andra behandlingsmetoder har gått framåt. Du kan leva med många kroniska sjukdomar utan att ha några större besvär, och därmed jobba utan att vara påverkad av ohälsa. Dessutom kan vi förebygga mer idag. Så det är en föråldrad syn att hälsobesvär skulle påverka arbetet, vilket syns tydligt i att äldre anger i lägre grad att deras ohälsa är arbetspåverkande, säger Charlotte Wallin.

Charlotte Valleskog beskriver sambandet mellan jobb och hälsa:

- Det är viktigt att ta med sig att våra data kanske inte är helt representativa för alla i åldern 50 till 69 år eftersom vi bara mäter dem med jobb. Att man har jobb är alltid en friskfaktor. Oavsett ålder. Men särskilt i denna ålder. Depressioner är högre hos dem utan jobb. Psykisk hälsa är dessutom viktigt för att motverka annan ohälsa.

Det finns i detta en synlig koppling till korttidssjukfrånvaro, där åldersskillnaderna är väldigt stora.

- Det tydligaste motbeviset att ohälsa skulle göra äldre mindre attraktiva på arbetsplatsen är att de har markant lägre upprepad korttidsfrånvaro än yngre medarbetare, säger Charlotte Wallin, och fortsätter: äldre har också med tiden på vissa sätt blivit bättre på att ta hand om sin hälsa, med vissa tendenser till bättre kost och framför allt mer fysisk aktivitet.

Viktigt med åldersblandade grupper

Det är nog ingen överraskning att det finns forskning som visar på en rad fördelar med blandade åldrar på arbetsplatsen. Kan ni summera detta.

- Att ha personer med olika livserfarenheter och yrkesbakgrunder innebär att det finns en större bredd av kompetenser, vilket kan leda till mer kreativa och innovativa lösningar på problem. Yngre medarbetare kan till exempel bidra med mer koll på ny teknik och digitala verktyg, medan äldre medarbetare kan erbjuda långsiktig strategisk kunskap och erfarenheter från tidigare förändringar och utmaningar, säger Charlotte Wallin.

Blandade åldrar är positivt för både beslutsfattande och arbetsklimat.

- Forskning har visat att åldersmångfald kan förbättra beslutsfattandet i organisationer genom att det skapas en bredare diskussion med fler perspektiv. Detta leder ofta till mer välgrundade beslut och kan minska risken för grupptänkande, äger Charlotte Valleskog och fortsätter:

- En arbetsplats där människor från olika generationer arbetar tillsammans kan också bidra till ett mer inkluderande och positivt arbetsklimat. Studier har visat att anställda upplever större tillfredsställelse när det finns en blandning av åldrar, eftersom det ofta leder till bättre kommunikation och ömsesidig respekt.

Hur kan vi skapa synergier mellan generationer på arbetsplatsen?

Charlotte Valleskog förklarar hur snäva normer påverkar:

- Man har i för stor utsträckning fel föreställning om vad som behövs för att bygga bra team. Det gäller alla varianter av mångfald. Vi har för snäva normer. Istället för att tänka ”nu kommer en främmande fågel in här, som nog inte kommer att passa in” behöver man utgå från fördelarna som vi just beskrev. Synergierna börjar med att man är tydlig med poängen med heterogena team istället för homogena.

Hon fyller på med ett konkret råd om involvering:

- Jag tänker att det är viktigt att nyttja äldre som resurs i att skapa engagemang på arbetet. Fråga dem hur de gör för att känna meningsfullhet och engagemang.

Charlotte Wallin håller med:

- Precis. En mångfald av åldrar på arbetsplatsen ger möjlighet till mentorskapsprogram där äldre medarbetare kan dela sin erfarenhet med yngre, och yngre medarbetare kan bidra med både nya och andra synsätt och arbetssätt. Denna kunskapsöverföring kan stärka både individen och organisationen som helhet. Båda är eniga om vikten av att lyfta fram fördomarna och fundera på ens egen roll i dem.

- Att aktivt arbeta för åldersmångfald kan också bidra till att minska fördomar och åldersdiskriminering på arbetsmarknaden. Genom att inkludera personer från olika åldersgrupper blir arbetsplatsen mer attraktiv för alla åldrar, säger Charlotte Wallin.

- För att få fram fördomarna i ljuset behöver vi aktivt fundera på vilka egenskaper vi kopplar till vilka åldrar. Associationerna gäller nog mer personlighet än ålder. Vi måste komma ifrån att kategorisera folk i åldrar! avslutar Charlotte Valleskog.