Jobbhälsorapport
Feelgoods Jobbhälsorapport är en årlig insiktsrapport om hur arbetsmiljön ser ut i landet. Med statistik från interna och externa källor samt intervjuer med experter på Feelgood, fördjupar vi oss i såväl det aktuella läget som trender över tid. Våra rapporter baseras bland annat på Feelgoods omfattande hälso-, arbetsmiljö- och livsstilsundersökning (HALU).
Feelgoods Jobbhälsorapport 2021 presenterades med paneldiskussion vid ett livesänt webbinarium den 7 februari. Här nedanför kan du lyssna på inspelningen. I panelen medverkar Faysal Rawandozi, chefspsykolog Feelgood, Daphne Enstam, chefsläkare Feelgood, Petter Odmark, analyschef Reform Society och Karren Fells, HR-chef SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB.
Läs hela rapporten
Det friska arbetslivet
Feelgoods Jobbhälsorapport 2021 - kort sammanfattning
Feelgoods Jobbhälsorapport 2021 visar att de allra flesta mår bra. De är tillfreds med tillvaron, trivs med sitt arbete och upplever att de har god hälsa. Den bilden har varit helt stabil de senaste tio åren. Mycket blir också bättre med åren, ju äldre du blir.
I Feelgoods hälso-, arbetsmiljö- och livsstilsundersökning (HALU) ställs frågor om hela livet, inte bara arbetet. En grundläggande fråga är om man känner sig tillfreds med tillvaron. Svarsalternativen är ”ofta”, ”ibland”, ”sällan” och ”aldrig”. De senaste tio åren har svaren varit remarkabelt stabila. Det är sju av tio som svarat ofta och drygt två av tio som svarat ibland. Mindre än en tiondel har valt något av de två mer negativa svarsalternativen. Samtidigt, tre av tio känner inte att de kan svara ”ofta”. Det tycker inte vi är tillräckligt bra.
Svar på påståendet ”Jag är tillfreds med tillvaron”, 2010–2020

Att inte vara tillfreds med tillvaron är nära kopplat till arbete och hälsa. Det är glädjande nog få som inte trivs med sitt arbete men den lilla gruppen är i mycket lägre grad tillfreds med tillvaron i stort. Även hur man upplever den egna hälsan hänger tydligt ihop med upplevelsen av livet i övrigt.
Den upplevda hälsan är stabil över tid och jämnt fördelad över yrken, branscher och åldrar. Drygt sju av tio beskriver sin hälsa som bra eller mycket bra. Det finns en försvagning med några procentenheter över tid men det är ingen stor förändring.
Andel med mycket bra eller bra hälsa, per grupp

Feelgood har i tidigare jobbhälsorapporter beskrivit hur en bra arbetssituation är ett starkt skydd mot ohälsa. Det som visat sig vara avgörande friskfaktorer handlar om chefskap, arbetsklimat och utrymme för balans samt återhämtning. Som när det gäller mycket annat är friskfaktorerna stabila. Det finns faktiskt till och med en svag uppgång under pandemiåret 2020.
Andel som upplever olika friskfaktorer i arbetet, per friskfaktor, 2010–2020

Ju fler friskfaktorer en person har desto lägre är risken för många negativa utfall. Det sänker dramatiskt risken för både sjukfrånvaro och sjuknärvaro. Arbetet som skyddsfaktor framgår också av att ju fler friskfaktorer desto större tillfredsställelse med tillvaron som helhet.
I undersökningen ställs flera frågor kring de egna levnadsvanorna och hur man ser på dessa. Missnöjet är betydande, främst när det gäller fysisk aktivitet och matvanor. Många svarar att de har för avsikt att ändra sina vanor. Däremot tycks resultaten utebli. Vanorna är, precis som mycket annat, närmast helt oförändrade över tid.
Utveckling av vanor över tid, 2010–2020

En mer slående skillnad mellan olika grupper i undersökningen är att upprepad sjukfrånvaro är dramatiskt mycket vanligare bland yngre än äldre. Årets rapport innehåller en fördjupning kring hur personer i olika åldersgrupper ser på sitt arbete och sina arbetsförhållanden. Det finns generationsskillnader när det gäller arbetsförhållanden av olika slag men inget som uppenbart kan förklara skillnaderna i frånvaro.
Andel som varit frånvarande från arbetet på grund av sjukdom sex gånger eller mer under året, per ålder, 2020

Läs hela rapporten
Feelgoods Jobbhälsorapport som kunskapsbank
Med Jobbhälsorapporten publicerar Feelgood en årlig insiktsrapport om hur arbetsmiljön ser ut i landet. Med statistik och intervjuer med experter på Feelgood, fördjupar vi oss i såväl det aktuella läget som trender över tid.
Unika data visar utveckling och samband
Statistiken i denna rapport bygger på Feelgoods hälso-, arbetsmiljö- och livsstilsundersökning (HALU), som är ett strategiskt hälsoinstrument för kartläggning av arbetsplatser, både på individnivå och för organisationen. Det mångåriga arbetet med HALU har gett Feelgood unika möjligheter att både här och nu samt över tid beskriva läget på de arbetsplatser som ingår i undersökningen. I årets jobbhälsorapport gör vi just det. Mot bakgrund av utvecklingen de senaste tio åren ges en bred beskrivning av läget på arbetsmarknaden.
Varje år svarar runt 20 000 personer på de ca 140 enkätfrågorna i HALU. Det är ett brett urval av människor från olika yrken och branscher. Det är inte en representativ bild av hela det svenska arbetslivet men det är en representativ bild av typiska svenska arbetsplatser med företagshälsa.
Sammansättningen av dem som svarar är stabil vilket skapar en god grund för jämförelser över tid.
Det finns en övervikt av män i undersökningen och för kvinnor är det en slagsida åt tjänstemannayrken, detta är bra att tänka på vid jämförelser av dessa grupper. Alla åldrar är representerade men med en viss tyngdpunkt på personer mellan 40–55 år.
HALU handlar om att ta ett helhetsgrepp för att kunna analysera sambandet mellan hälsa, arbetsmiljö och livsstil. Frågorna täcker faktorer på arbetsplatsen, den egna hälsan, livsstilen och synen på tillvaron mer generellt. Det ger förutsättningar för en bred beskrivning av både läget i dag och utvecklingen över tid.