Jobbhälsorapport

Feelgoods Jobbhälsorapport 2023

12 år och en pandemi med Feelgoods jobbhälsomätningar - kort sammanfattning

Jobbhälsorapporten 2023 presenterar resultaten från Feelgoods HALU-undersökning om hälsa, arbetsmiljö och livsstil. Rapporten är uppdelad i fyra huvudkapitel som tillsammans ger en god bild av jobbhälsan.

Slutsatsen är att jobbtrivseln är fortsatt hög och till synes opåverkad efter åren med pandemin. Det finns flera positiva trender i arbetsmiljön och arbetssituationen.

• Omkring 80 procent har en påtagligt positiv arbetssituation när det gäller att arbetet ses som meningsfullt och erbjuder delaktighet och påverkan. Lika högt ligger andelen som har en positiv arbetssituation avseende trivsel, gemenskap och stöd. Båda dessa viktiga aspekter av arbetssituationen har också förbättrats över tid.
• Förhållandevis få, 5 procent av männen och 10 procent av kvinnorna, har en påtagligt negativ arbetssituation i form av allt för hög arbetsbelastning och så har det sett ut sedan 2010.
• Många har också friskfaktorer i arbetet. Den mest vanligt förekommande är arbetsklimat och kollegor, som omfattar 60 procent av de svarande. För 40 procent är även stöd och uppskattning från chef en viktig friskfaktor. Friskfaktorn balans och återhämtning är den mest frånvarande då det bara är runt 30 procent av männen och drygt 20 procent av kvinnorna som har det som en friskfaktor i arbetet. Även friskfaktorerna har legat stabilt över tid.

En bra arbetssituation är ett starkt skydd mot ohälsa och för många är jobbhälsan god. Med större fokus på ökat stöd och uppmuntran, balans och återhämtning skulle en god hälsa kunna stöttas ännu mer.

Såväl en god självskattad hälsa som en hög trivsel på arbetet har en stark koppling till att vara tillfreds med livet i stort. Enligt HALU är det i genomsnitt:

• Ungefär 70 procent som ofta är tillfreds med tillvaron
• Nära 70 procent som upplever sin hälsa som bra och mycket bra
• Omkring 75 procent som ofta trivs bra på sitt arbete

Det är goda resultat samtidigt som det finns utrymme för förbättring, i synnerhet när det gäller upplevelsen av den egna hälsan som försämrats något över tid.

Det sistnämnda knyter an till ett oroande resultat i årets rapport: att kvinnor men inte män i lägre grad skattar sin hälsa som bra och mycket bra 2022 jämfört med 2019. Även andelen kvinnor som ofta är tillfreds med tillvaron faller något och det ser ut att hänga samman med nedgången i bra och mycket bra självskattad hälsa.

Enligt analyserna i rapporten kan nedgången i upplevd bra och mycket bra hälsa inte knytas till de arbetsrelaterade faktorer som HALU omfattar. I stället verkar förklaringen ligga främst i att fler kvinnor upplever psykosociala besvär som trötthet, ängslan och/eller oro, huvudvärk, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter. Att just kvinnor upplevt en sämre utveckling av den psykosociala hälsan kan sannolikt kopplas till pandemin och att kvinnor i högre grad än män upplevt den som psykiskt påfrestande. Förhoppningsvis innebär det att den försämring av psykosocial hälsa som kan vara en följd av pandemin successivt kan komma att avta.

Jobbhälsan är bland de medarbetare som erbjuds att delta i HALU på många sätt en förebild för den svenska arbetsmarknaden. Det finns en stabilitet och flera positiva trender i arbetet och arbetsmiljön. Det gör att det också finns goda förutsättningar att höja ambitionsnivån och verka för ett ännu friskare och mer hälsofrämjande arbetsliv.