Förhindra svåra vibrationsskador

I Sverige arbetar ca 400 000 personer med vibrerande handverktyg mer än 2 timmar dagligen och riskerar därför att drabbas av hand- och armvibrationssyndrom. Arbetet utförs framför allt i byggbranschen och tillverkningsindustrin. Vibrationsskadan består av vita fingrar och nervskador och det finns ingen bot mot sjukdomen när den väl uppstått. Skadan kan leda till smärta, köldkänslighet med vita fingrar och svårigheter med finmotoriken, vilket innebär att man kan ha svårt att t ex knäppa knappar eller bläddra papper. Därför finns det EU-direktiv och svensk lagstiftning (AFS 2019:3) som ska skydda arbetare från att utveckla vibrationsskador och hitta dem i tid genom att de får genomgå en medicinsk kontroll i arbetslivet. 

”När vi hittar skador i tid i de medicinska kontrollerna kan vi se till att de inte förvärras och i många fall kan de gå tillbaka helt om de upptäcks tidigt. Målet med kontrollerna är att se till att undersöka alla vid risk och hitta dem som riskerar att skadas”, berättar Carl.

I Sverige finns en rekommendation från en expertgrupp om vilka undersökningsmetoder som ska användas för att hitta dessa individer med begynnande nervskador i händerna. Tidigare rekommenderade man att fyra undersökningsmetoder skulle användas: monofilament – ett slags fiskelina som böjs vid ett specifikt tryck och undersöker beröringskänsel, tvåpunktsdiskriminering – en metod där man ska se hur nära två olika punkter kan vara innan de känns som en enda, stämgaffel – undersöker vibrationssinnet, samt temproll – där man undersöker känsligheten att känna värme (40 grader C) och kyla (25 grader C). I den senaste versionen av rekommendationerna som precis presenterats säger man att minst två av dessa undersökningsmetoder ska genomföras, varav en monofilament och den andra baserad på de symtom som patienten har, men gärna alla fyra. 

”I studien har vi visat att man behöver använda alla fyra undersökningarna för att inte missa många med begynnande skador. På Feelgood har vi redan den rekommendationen, men jag tycker att den borde vara norm överallt. Det tar bara några minuter extra vid undersökningen för att i tid hitta väldigt många som riskerar att utveckla svåra, obotliga och handikappande nervskador.”, säger Carl.

Om bara två undersökningar görs riskerar vi att missa upp till 10 000 personer med begynnande nervskador i Sverige av de ca 400 000 som är utsatta för vibrationer i framför allt byggbranschen och tillverkningsindustrin. Den extra tiden det tar att göra alla fyra undersökningarna inskränker sig till några minuter, varför det finns väldigt liten vinst med att inte göra alla fyra undersökningarna. En noggrann undersökning med alla fyra metoder gör också att man kan följa utvecklingen av skadorna tydligare och det bedöms också leda till ett ökat förtroende för undersökningarna hos både företagen och arbetarna. Brist på förtroende för undersökningarna kan leda till att fler undviker att gå på sin medicinska kontroll, vilket forskargruppens nästa studie undersöker i hopp om att hitta metoder att fler kommer på sina undersökningar.

”Vår målsättning är att hitta sätt att få alla som utsätts för vibrationer att vilja komma och bli undersökta hos oss så att vi kan hjälpa företagen att inte låta människor skadas på sitt arbete. Vibrationsskador går att undvika om alla anstränger sig. Ingen ska behöva få vibrationsskador på 2020-talet”, säger Carl.

Studien finansierades av Feelgood samt AFA försäkring och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond tillsammans med Skanska. 

”Det är roligt att vi på Feelgood har kunnat utföra bra forskning tillsammans med en av våra stora kunder för att åtgärda ett av deras största arbetsmiljöproblem”, avslutar Carl.

Studien som utfördes på samtliga individer som undersöktes för medicinska kontroller i arbetslivet för vibrationer på Feelgood under ett år är publicerad i Journal of Occupational Health.