Ungas dolda sjukfrånvaro Ungas mående i fokus

- Det är många delar i vad vi tänker ligger bakom ungas återkommande sjukfrånvaro. Det handlar mycket om den press och stress i livet som unga upplever enligt flera mätningar. Det kan handla om psykisk ohälsa som ser ut att öka. För arbetsgivare och chefer är det viktigt att titta på hur unga upplever meningsfullhet, delaktighet och påverkan på jobbet – det vet vi är en helt central friskfaktor och den har inte unga i samma utsträckning. Sen tänker vi också att det finns förklaringar i ungas förändrade syn på sin egen hälsa och tröskeln för sjukskrivning, säger Charlotte Valleskog, chefspsykolog på Feelgood.

Fenomen som behöver diskuteras mer

Feelgood vill lyfta ungas dolda frånvaro. Det är ett fenomen som behöver diskuteras mer. Fler arbetsgivare behöver ta det på allvar och mer måste göras för att förstå orsakerna.

- Med Jobbhälsorapporten vill vi både ge insikter om hur människor mår på jobbet och belysa det vi på Feelgood ser behöver förändras. Det är viktigt att göra rätt insatser kring arbetsmiljö och hälsa. Vi uppmanar alla att fundera över den yngre skaran av medarbetare. Sjukfrånvaro är både dyrt och innebär mänskligt lidande, och vi kan inte tänka att det automatiskt löser sig med tiden, när de unga blir äldre, eftersom dagens unga har andra förutsättningar i livet. Det är viktigt att se hur det ser ut på din arbetsplats, och hitta vägar till förbättring om det behövs, säger Stefan Kullgren, vd på Feelgood.

Äldre har högre sjukfrånvaro än yngre. Det är en vedertagen sanning. Med ökad ålder kommer fler sjukdomar och risken för nedsatt arbetsförmåga ökar. Statistik från Försäkringskassan visar också en tydligt ökande sjukfrånvaro med stigande ålder.

Vad den officiella statistiken inte visar är den frånvaro som sker under sjuklöneperioden, de första fjorton dagarna av ett sjukfall. Det är över huvud taget ont om bra bilder av den korta sjukfrånvaron. Detta gäller i synnerhet den upprepade korttidsfrånvaron, hur vanligt det är att personer har många kortare frånvaroperioder. Denna form av frånvaro är en viktig varningssignal och kan kopplas till en tydligt ökad risk för långvarig frånvaro.

Forskning från Danmarks nationella center för arbetsmiljöforskning (NFA) förstärker problembilden. En studie från 2025 visar att unga som har hög sjukfrånvaro under sina första arbetsår löper nästan dubbelt så stor risk att bli långtidssjukskrivna de följande två åren. Särskilt utsatta är unga med kort utbildning eller med psykisk ohälsa. Detta pekar på att upprepad korttidssjukfrånvaro är en signal som arbetsgivare inte har råd att ignorera.

– För arbetsgivare och chefer är det viktigt att titta på hur unga upplever meningsfullhet, delaktighet och påverkan på jobbet — det vet vi är en helt central friskfaktor och den har inte unga i samma utsträckning, säger Charlotte Valleskog.

Korta sjukperioder kan se harmlösa ut, men de är ofta ett rop på hjälp. Genom att ta signalerna på allvar och agera tidigt, exempelvis genom stödjande samtal, ökad delaktighet och en arbetsmiljö som främjar psykisk hälsa, går det att bryta negativa spiraler innan de leder till längre sjukskrivningar.

Kända sjukskrivningsfaktorer förklarar inte ungas höga frånvaro

Det finns olika faktorer som tydligast kan kopplas till generell risk för upprepad sjukfrånvaro. Frågan är dock i vilken grad de också kan bidra till att förklara varför yngre så mycket oftare har upprepad frånvaro. Det korta svaret är att de kan de inte. De riskfaktorer som identifierats med HALU-data är sällan vanligare bland yngre än äldre, snarare tvärtom.

Hälsofaktorerna korrelerade starkt med upprepad frånvaro, men om något är de vanligare bland äldre än bland yngre. Den faktor, självskattad hälsa, med starkast koppling till frånvaron finns hos 10 procent i gruppen 30 till 65 år och bara 7 procent i 20 till 29 år. Besvär som påverkar ens arbete och minst ett psykosocialt besvär är vanligare bland yngre men bara marginellt. Skillnader i hälsa kan inte förklara varför yngre så mycket oftare har upprepad sjukfrånvaro.

När det gäller faktorer i arbetslivet är det något tydligare att yngre oftare har olika riskfaktorer. Skillnaderna är dock i huvudsak små. Negativ arbetsbelastning och tungt fysiskt arbete är dessutom betydligt vanligare bland äldre än yngre, även om det är ovanligt i båda grupperna.

Den största skillnaden finns i andelen som saknar meningsfullhet, delaktighet och påverkan. Även där är dock skillnaden betydligt mindre än i frånvarogruppen jämfört med övriga.

Mönstret går igen när det gäller riskfaktorer kopplade till livet i stort. Det finns några faktorer där yngre är mer utsatta än äldre men skillnaderna är i huvudsak små. Ett undantag är faktiskt andelen som inte är tillfreds med tillvaron, där är det en betydligt högre andel bland yngre. Men eftersom det ändå är så få i båda grupperna är den knappast särskilt relevant som förklaringsfaktor.

Även om frågorna i HALU i viss mån fångar faktorer utanför arbetslivet kan det förstås också vara så att yngre mer allmänt mår sämre än äldre och att det också kommer till uttryck i den upprepade frånvaron från arbetet. Det finns till exempel data från den Nationella folkhälsoenkäten som tyder på att unga, främst kvinnor, i allmänhet är mer stressade än äldre.

Diagram 2. Andel som känner sig stressade, 2022.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Det bör dock noteras att andelen som känner sig stressade är påtagligt högre i grupper som på olika sätt står utanför arbetsmarknaden. Bland studerande, arbetslösa och de som är sjukskrivna, är andelen som känner sig stressade dubbelt så hög som bland de som är yrkesverksamma. Att skillnaderna mellan yngre och äldre är mindre i HALU kan bero på att urvalet är personer som faktiskt är i arbete.

Charlotte Valleskog, chefspsykolog Feelgood & Charlotte Wallin, chefsläkare Feelgood

Specialisternas kommentarer

De typiska sambanden mellan återkommande sjukfrånvaro och andra besvär, upplevd hälsa eller brist på friskfaktorer på jobbet verkar inte förklara de ungas höga frånvaro. Vi diskuterar resultaten med två av Feelgoods experter – Charlotte Wallin, chefsläkare, och Charlotte Valleskog, chefspsykolog.

Kan resultaten i rapporten hänga ihop med hur unga mår fysiskt? Eller med den ökande psykiska ohälsan hos unga? Eller är det en attitydfråga? Ser unga på sin hälsa och sitt jobb på ett annat sätt?

Fysiska besvär verkar inte vara förklaringen

- Vad vi ser i vår data finns ingen koppling till fysiska besvär som förklaring till ungas högre frånvaro. Fysiska besvär ökar med åldern, av naturliga skäl. Det är dock oroande många som totalt sett har minst ett fysiskt besvär, i alla åldrar, säger Charlotte Wallin. Inte heller fysiskt tunga yrken förklarar frånvaron hos unga, eftersom färre unga i vår data har det. Det vi däremot vet, och som kan ha påverkan på frånvaro, är att alla unga inte tar hand om sin fysiska hälsa. Många barn och unga rör sig mindre än förr, är mer stillasittande. 

Bristande kunskap och lägre tröskel för ohälsa

Charlotte Wallin lyfter en annan tänkbar förklaring:

- En del av förklaringen vad gäller fysiska besvär som orsak till korttidssjukfrånvaro kan vara att det idag finns unga som söker vård för åkommor som man tidigare normalt inte har sökt för. SVT har gjort en undersökning där vårdcentralerna larmade om att yngre söker vård för till exempel förkylning, myggbett och skoskav. Om man söker sig till vårdcentralen för den typen av besvär kan det ligga närmare till hands att även sjukskriva sig för lättare åkommor.

Charlotte Valleskog resonerar om sambandet mellan lägre tröskel att söka vård och synen på hälsa och sjukdom:

- Jag håller med om att synen på den egna hälsan och gränsen för sjukdom verkar ha förändrats. Att fler söker vård utan att behöva vård är tecken på att man är sämre på att själv ta hand om sin ohälsa. Överlag har vi idag lättare att prata om psykisk ohälsa, vilket är bra. Men alla psykiska besvär kräver inte vård, utan vi måste också rusta oss för att ta hand om oss själva. Hur vi lever våra liv och hur vi tar hand om vår psykiska hälsa räcker en lång väg. Det är inte konstigt att bli nedstämd om man sitter hemma ensam med sociala medier varje dag jämfört med att vara aktiv, röra på sig och träffa vänner. Vanorna gör skillnad. I vårt samhälle idag, särskilt bland unga, finns en tendens att ägna mer tid till det som faktiskt har en negativ inverkan på psykisk hälsa.

- Bristen på förmåga att vårda sin hälsa syns också bland annat i resultaten för friskfaktorn ”balans och återhämtning”, som bara 22 procent av unga har! Denna friskfaktor blir bättre ju äldre vi blir. Den är nästan dubbelt så hög i åldern 60 till 69 år men är alldeles för låg hos alla åldrar för att det ska vara hälsosamt, konstaterar Charlotte Wallin.

Livets press och stress ger dålig start i arbetslivet

- Inom området psykisk hälsa så ser vi i rapporten att unga skattar en låg negativ arbetsbelastning, i det ingår bland annat stress på jobbet, för stora krav och tidspress. Det innebär att psykisk påfrestning och stress av jobbet inte kan förklara utvecklingen, säger Charlotte Valleskog.

- Men stress kommer ju inte bara av arbetet. Data från Folkhälsomyndigheten visar att unga har lägre grad av psykiskt välbefinnande generellt och upplever mer stress, framför allt unga kvinnor. Folkhälsomyndigheten säger att unga i princip redan är utmattade när de kommer ut i arbetslivet. De är slitna efter att ha passerat hela skolsystemet med höga prestationskrav. Det är höga krav och press på unga generellt, även utanför skolan, bland annat av att se bra ut, känna socialt tryck och upplevda krav.

- Unga vuxna ägnar mycket tid på plattformar som inte bidrar till hälsa, utan tvärtom. Just nu är också ungas oro större för att få ett arbete, klara sin ekonomi och ha råd med en egen bostad. Andra levnadsvanor och förutsättningar i livet och samhället är den största skillnaden för unga idag. Tyvärr är det då inte konstigt att en del unga är slitna redan från start i arbetslivet och att det också kan finnas etablerad psykisk ohälsa.

Lägre grad av meningsfullhet, delaktighet och påverkan

- Det som utmärker sig i vår data är att unga i lägre grad anger att de upplever meningsfullhet, delaktighet och påverkan på jobbet, säger Charlotte Valleskog. Vi ser till exempel i Ungdomsbarometern att den så kallade generation Z, de som är födda ungefär från mitten av 90-talet till början av 2010-talet, drivs av värderingar, möjlighet att påverka och vara delaktig. De är vana att vara delaktiga och kunna påverka sina liv, till exempel i relation till föräldrar, i skolan och liknande, och de väljer gärna arbetsgivare baserat på värdegrund. När de då i arbetet upplever sämre möjligheter till inflytande kan det få konsekvenser för lojalitet och närvaro. Det kan finnas en lägre tröskel för att sjukskriva sig om man känner mindre samhörighet med jobbet, och att ingen ändå saknar en om man är borta en dag eller två.

- Just att känna att jobbet är meningsfullt och ha möjlighet till delaktighet och påverkan är en av de viktigaste friskfaktorerna på jobbet generellt – i alla åldrar och inte minst för den som är ny i arbetslivet. För generation Z har det dessutom extra stor betydelse. Det är viktigt att ta fasta på som arbetsgivare. Om unga ska må bra på jobbet och vara på jobbet, behöver vi öka deras möjlighet att känna meningsfullhet och vara delaktiga. Unga behöver givetvis också förstå vad som är rimliga förväntningar på vad man kan få ut av sitt arbete i början av sin karriär. Det är nog lite dålig förväntanssynk ibland, mellan bilden av ”det perfekta arbetslivet och karriären” och verkligheten på många arbetsplatser, avslutar Charlotte Valleskog.

Beteendeförändring av pandemin kan vara en orsak

Charlotte Wallin ser även pandemin som en tänkbar del i förklaringen till att unga oftare än andra har korttidsfrånvaro:

- Uppmaningen att vara hemma även vid lätta symtom under pandemin innebar ju ett annat beteende än innan. Efter pandemin har äldre kanske i högre utsträckning gått tillbaka till ett invant mönster för när man är hemma på grund av sjukdom. För unga som inte har så lång tid i arbetslivet skapade pandemin kanske en vana och en inställning till sjukfrånvaro som ger ett beteendemönster som hänger kvar. Det är ju samtidigt positivt att man är hemma om man är förkyld eftersom det minskar smittspridningen. Men det är ändå oroande att unga har en så hög återkommande sjukfrånvaro.

Summering av tänkbara orsaker

Charlotte Wallin och Charlotte Valleskog sammanfattar orsakerna så här:

• Unga upplever lägre arbetsbelastning och stress av sitt jobb, men press och stress i livet i stort kan orsaka sämre psykisk hälsa och leda till högre grad av korttidssjukskrivningar. 
• Unga har en ökad tendens att se lättare åkommor som allvarliga, både när de söker vård och förmodligen är det skäl till den höga upprepade korttidsfrånvaron.
• Unga verkar inte ha tillräckliga verktyg för att ta hand om sin egen hälsa, både vid mindre åkommor, psykisk ohälsa och i levnadsvanor, och de har lägre nivå av återhämtning.
• Unga upplever inte samma nivå av meningsfullhet, delaktighet och påverkan på jobbet som äldre. Det är en viktig friskfaktor, och påverkar känslan för arbetsplatsen och den egna rollen där. Det kan bidra till högre grad av sjukfrånvaro.
• Uppmaningarna under pandemin om att stanna hemma vid minsta symtom kan ha etablerat sig mer som en norm och vana hos unga och leda till en lägre tröskel för sjukfrånvaro