Tjejnyår: en guide för förändring efter semestern
Starta något nytt istället för att stoppa något gammalt
Den 31 augusti skålar allt fler för tjejnyår. Uttrycket myntades av författaren Sandra Beijer och hamnade på Institutet för språk och folkminnens nyordslista 2024, med definitionen "nystart i samband med höstens inträde". Namnet till trots är fenomenet varken nytt eller reserverat för tjejer. Känslan av ett tomt anteckningsblock och vässade pennor sitter kvar i de flesta av oss sedan skolstarten.
Samma sak händer på jobbet. Efter fyra veckors semester känns kalendern renskrubbad, och de rutiner som skavde i juni är inte längre inkörda. Ett glapp har uppstått, och i det glappet går det att lägga in något annat än det som fanns där förut.
Frågan är bara varför så många löften rinner ut i sanden i oktober. Svaret ligger delvis i hur vi formulerar målen och vilka strategier vi väljer.
Börja med något nytt i stället för att sluta med något gammalt
Formulera målet som något du ska göra, inte något du ska undvika. Börja träna, inför en ny mötesstruktur, gå hem 16.00 på fredagar. Ett närmandemål öppnar möjligheter, medan ett undvikandemål mest påminner dig om vad du inte får.
Skillnaden syns i siffrorna. 59 procent av dem med närmandemål når dit de vill, jämfört med 47 procent av dem som försöker undvika något.
– När vi ersätter dåliga vanor med goda skapar vi en mer hållbar förändring, både individuellt och i grupp, säger Charlotte Valleskog, chefpsykolog på Feelgood.
Gör målen små, tydliga och realistiska
Oavsett om du vill springa ett maraton eller förbättra kommunikationen på arbetsplatsen lönar det sig att börja smått. Delmål gör stora mål hanterbara och ger en känsla av framgång längs vägen.
SMART-metoden fungerar fortfarande. Var specifik med vad du vill uppnå och mätbar i hur du följer upp det. Välj något du accepterat på riktigt, inte något du tycker att du borde vilja. Kontrollera att målet är realistiskt, och sätt en deadline.
– Att genomföra mindre och färre förändringar i början gör att man bygger en stabil grund innan man tar sig an större utmaningar, förklarar Valleskog.
Gemenskapen är den underskattade delen
Det roligaste med tjejnyår är också det mest verkningsfulla: middagen, listorna som skickas runt i förväg, vännerna som frågar hur det går i november. En studie från Linköpings och Stockholms universitet visar att socialt stöd hjälpte många att hålla sina nyårslöften längre.
Översätt det till arbetsplatsen. En uppstartsdag i augusti där teamet sätter tre höstmål tillsammans gör mer för genomförandet än tre individuella mål i tre olika kalendrar. Riktningen behöver vara gemensam.
– För att lyckas med förändringar krävs att hela arbetsplatsen är med på tåget och stöttar varandra mot samma mål, säger Valleskog.
Belöningar spelar roll, hemma som på jobbet. Fira framstegen. En gemensam lunch efter ett avslutat projekt, en ny bok efter en månad med regelbunden träning. Små belöningar gör resan mot målet roligare.
Från vision board till arbetsmiljöarbete
Tjejnyår har fått kritik för att vara ännu ett sätt att sälja in självförbättring. Men under vision boardsen finns något som faktiskt bär: en tydlig startpunkt, mål som är formulerade som något att gå mot, och andra människor som håller i tråden när motivationen dippar. Det är samma tre komponenter som forskningen pekar ut, och de fungerar precis lika bra i ett ledningsteam som i ett kompisgäng.
Charlotte Valleskog sammanfattar det:
– De faktorer som hjälper oss att lyckas med nyårslöften fungerar lika bra när vi vill göra förändringar i arbetsmiljön. Det handlar om att ersätta dåliga vanor med goda, börja med små och realistiska förändringar och att skapa en gemensam riktning där alla hjälps åt mot samma mål.
Semestern har redan gjort det svåraste jobbet. De gamla vanorna är avbrutna, och hösten ligger orörd. Välj en sak, gör den mätbar och berätta för någon som kan fråga dig om den i oktober.