Sex av tio chefer pressas till bristningsgränsen
Sex av tio chefer säger att rollen är så krävande att den går ut över hälsan. Mer än hälften har någon gång övervägt att sluta som chef på grund av sitt mående. Ändå svarar 89 procent att de känner sig engagerade och motiverade i jobbet.
Siffrorna kommer från tidningen Chefs undersökning "Hur mår chefen?", där över 1 000 chefer har svarat.
De flesta har redan försökt lösa problemet själva. Sju av tio har vidtagit egna åtgärder mot stressen; mindfulness, meditation, stresshanteringsprogram. Bara 16 procent uppger att det faktiskt hjälpt.
Det är knappast förvånande. Andningsövningar löser inte för många direktrapporterande, otydliga uppdrag eller krav som drar åt olika håll. Linda Corin, fil.dr i arbetsvetenskap och forskningsledare på Institutet för stressmedicin, har följt frågan i tjugo år. Till tidningen Chef säger hon att undersökningen bekräftar det hon sett hela tiden i sitt arbete med chefers arbetsmiljö – möjligen med en försämring över tid.
Svaret finns sällan hos individen
Charlotte Valleskog, chefspsykolog på Feelgood Företagshälsovård, har skrivit boken Hållbara chefer om just det här: vad som krävs för att chefer ska orka och hålla över tid.
Hennes poäng är att fokus ofta hamnar fel. Det finns hundratals böcker om ledarskapets egenskaper och hur en chef ska utvecklas som person. Men ingen chef, hur skicklig som helst, kan kompensera för en organisation som inte ger tid, mandat eller stöd att göra jobbet. Byts personen ut möter nästa chef exakt samma förutsättningar.
Svaren finns oftast redan i organisationen; i medarbetarundersökningar, avslutningssamtal och hos cheferna själva. De flesta väntar sig inte stordåd, bara dialog och ett seriöst försök att förändra det som går att förändra. Enligt Valleskog är det snarare avsaknaden av hopp om att något kommer förändras, mer än enskilda motgångar, som till slut får en chef att lämna.
Chefens arbetsmiljö glöms bort
Enligt Valleskog handlar det sällan om illvilja. Snarare saknas en tydlig struktur för frågan. Arbetsgivare har blivit betydligt bättre på att fånga upp medarbetares mående, men för chefer finns sällan någon som äger frågan eller sammanställer svaren som grupp.
Arbetsmiljöverkets rapport om första linjens chefer pekar på samma sak: chefers egen arbetsmiljö riskerar att hamna utanför det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Det får ett pris. Hög personalomsättning bland chefer kostar pengar, men påverkar också hela arbetsgruppens arbetsmiljö när en ny chef ska ta vid – ofta under samma pressade villkor som föregångaren lämnade efter sig.
Från individ till system
Det som krävs, enligt Valleskog, är att arbetsgivare vänder blicken från chefens personliga egenskaper till chefens faktiska förutsättningar: arbetsbelastning, mandat, stöd och tid. Små förändringar i vardagen väger ofta tyngre än man tror, samt kostar betydligt mindre än en chef som säger upp sig.
Tjugo år av individfokuserade lösningar har inte fått chefernas stressiffror att gå ner. Nu är det organisationernas tur att ta ansvar.