Kundcase - går det att räkna på effekten av hälsoinvesteringar?
Det är lätt att anta att en bättre arbetsmiljö ger minskad ohälsa och minskad personalomsättning. Men hur kan vi räkna på det? Hur vet vi att vi gör de insatser som ger störst nytta? Med underlag från ett konkret kundcase ger vi nycklarna.
En specialistenhet på Företaget brottas med stress och hög personalomsättning. Chefen för enheten uppmärksammar situationen och tillsätter två gruppledare för att komma till rätta med det akuta läget. Men han och ledningen för Företaget är samtidigt fundersamma och vänder sig till Feelgood för att få ett ordentligt beslutsunderlag inför framtiden. Något förenklat är deras frågor:
- Detta var mina tillfälliga åtgärder, var de rätt?
- Vad behöver vi göra framåt?
- Hur kan vi räkna på vårt nuläge?
- Vilka investeringar behöver göras?
- Hur kan vi räkna på ROI? (Return On Investment)
I och med detta kom Yvonne Andersson, organisationskonsult på Feelgood, in på uppdraget. Tillsammans med beslutsfattarna på Företaget kom hon fram till att det behövdes något mer än en kartläggning av hälsoläget och handlingsplaner för att långsiktigt kunna förbättra hälsan för medarbetarna. Det behövdes ett tyngre beslutsunderlag i form av en hälsoekonomisk analys för att kunna ta beslut och göra investeringar.
Gör en hälsoekonomisk budget
Steg ett är att göra en göra en hälsoekonomisk analys och utifrån den dra slutsatser om vad som bör göras och var hälsoarbetets fokus bör ligga. Den tar upp kostnader för sjukfrånvaro, produktionsbortfall och personalomsättning, investeringskostnaden för att komma tillrätta med problemen samt om investeringarna kommer löna sig - ROI.
I det här fallet, när personalomsättning var ett av de stora problemen, var det extra viktigt att beräkna vad den kostade Företaget. Hur vi gjorde och vilka faktorer vi tog i beaktande ser du på bilden här nedanför.
Hur blev då resultatet av den hälsoekonomiska analysen och kalkylen? Tydligt var att psykisk ohälsa med följande sjukfrånvaro och produktionsbortfall samt personalomsättningen kostade stora summor - 600 000 respektive 2 400 000 kronor årligen. Med andra ord: personalomsättning är dyrt.
ROI-kalkylen, som beräknades medvetet lågt för att inte skapa en glädjekalkyl, visade att investeringen gick att räkna hem nästan omedelbart.
Vad som inte togs med i ROI-kalkylen var de ekonomiska vinster som kunde göras tack vare de kvalitetshöjningar som blev följden av frisk, närvarande och mer permanent personalstyrka. Men nu, ungefär ett år senare, så kan Företaget se tydliga ekonomiska vinster tack vare sina investeringar i medarbetarnas hälsa. Det är till och med så, att den berörda avdelningen går med vinst för första gången.
Långsiktiga och målmedvetna hälsoinvesteringar lönar sig!
Vill du lära dig mer? Se Yvonne Anderssons hela presentation från Feelgood-dagen om hälsoekonomi.