Hoppa till huvudinnehåll

Många dricker för mycket för att sköta sitt jobb visar färsk rapport

– ”Hang over-effekten” kostar både liv och produktionsbortfall December är en månad då glöggpartyn och julfester avlöser varandra på landets arbetsplatser. En tid som är extra utmanande för den som har svårt att tacka nej till alkohol. Även om de med alkoholproblem inte är i majoritet på svenska arbetsplatser, så finns en stor grupp med människor som dricker för mycket för att kunna sköta jobbet effektivt och säkert.

Arbetsplatsolyckorna med dödlig utgång ökar i Sverige och enligt den internationella arbetsmiljöorganisationen ILO beror 25% av dessa på alkohol-eller narkotikaintag. Därför bör fler företag och organisationer arbeta aktivt vad gäller prevention kring skadligt bruk av alkohol och dess effekter på arbetslivet, uppmanar nu hälsoföretaget Feelgood.

I Feelgoods Jobbhälsorapport från 2019* framkommer det statistik som visar på att: 

  • Var femte anställd dricker 2-3 gånger i veckan eller mer
  • 33 procent dricker i genomsnitt 3-4 standardglas** vid varje tillfälle
  • 17 procent dricker 5-6 glas per tillfälle. 

 Enligt Feelgoods beroendeexperter identifieras endast 3 % av de som dricker genom att de uppvisar tecken på ett skadligt bruk. Men i själva verket är det bland de resterande 97 % som de stora kostnaderna i form av produktionsbortfall och frånvaro finns, där kostnaden kan vara så stor som upp till 4 % av lönesumman per år. 

– Siffrorna i rapporten oroar då vissa grupper dricker stora mängder alkohol, både sett till mängd samt frekvens under en veckobasis. Även om alla dessa inte är i riskzonen för att utveckla ett skadligt bruk, så ligger många på en nivå som äventyrar både arbetsprestation och säkerhet på jobbet, säger Helena Junkka, sjuksköterska och beroendeexpert på Feelgood. Förutom ökad risk för arbetsrelaterade olyckor och tillbud, så bidrar ”hang over-effekten” till lägre arbetsprestation vilket kostar företag och samhälle stora belopp varje år. 

Bryts siffrorna ned på ålder och kön är variationerna stora. Störst riskbeteende har män i 20-29 års åldern, nästan 50 % anger att de dricker 5-6 standardglas eller mer varje gång de dricker. Arbetstagare över 50 år dricker mest frekvent, var tredje dricker 2-3 gånger i veckan eller oftare, och männen dricker betydligt mer än jämnåriga kvinnor.

Under alkoholpåverkan påverkas omdömet, impulskontrollen, minnet, reaktionsförmågan och tankeförmågan negativt. Förbränning av alkohol tar tid och går inte att påskynda. Det tar 3-4 timmar för en person med normalvikt att förbränna en stor starköl. Vid ett större alkoholintag kan det med andra ord ta många timmar innan kroppen gjort sig av med all alkohol. Vid alkoholintag försämras även sömnen, vilket gör att man morgonen efter alkoholintag sannolikt inte vaknar lika utvilad som man brukar.

– Många arbetsplatser har idag alkohol- och drogpolicies vilket är bra. Dock måste kunskapsnivån kring alkoholkonsumtion i relation till arbetsprestation och psykisk ohälsa höjas, fortsätter Helena Junkka. Arbetsgivaren har en unik möjlighet genom sitt arbetsgivaransvar att agera i ett tidigt skede och på så sätt kan både skaderisk minimeras och personligt lidande undvikas. 

 Så skapas en sund alkoholkultur på arbetsplatsen: 

  • Använd policyn för alkohol - och droger aktivt.
    Se över om en policy för alkohol och drogkonsumtion finns på arbetsplatsen och arbeta aktivt med den.
     
  • Utbilda chefer med personalansvar om jobbrisker med alkoholkonsumtion.
    Ofta behöver alla, både chefer och medarbetare, få en större kunskap kring alkoholens effekter på arbetsprestationen. 
     
  • Diskutera ”hang over-effektens” påverkan på jobbet.
    Det kan handla om både fysiska risker som kan leda till olyckor, men också om försämrad prestation och arbetsförmåga rent allmänt.
     
  • Minimera jobbrelaterad alkoholkonsumtion. 
    Fundera på hur alkohol serveras på arbetsplatsen i samband med fester och representation. En måttlighetspolicy får alla att må bättre!
     
  • Ta tag i alkoholrelaterade problem tidigt.
    Finns misstankar om att en kollega eller medarbetare har problem med sitt drickande, agera direkt. Tidiga insatser kan vara helt avgörande för en persons återgång till ett hälsosamt liv och minskat mänskligt lidande.

 Om alkoholkonsumtion i arbetslivet***
Enligt den internationella arbetsmiljöorganisationen ILO beror 25% av alla arbetsplatsolyckor på alkohol- eller narkotikaintag. Kostnaden för en medarbetares missbruk beräknas till cirka 4 % av lönesumman per år, och enligt studier kan den så kallade ”hang over- effekten” kosta upp till 15 000 per medarbetare och år. Enligt siffror från Systembolaget kostar alkoholen svenska företag och organisationer upp till 35 miljarder per år i produktionsbortfall.

*Om Feelgoods Jobbhälsorapport
Rapporten baseras på 140 enkätfrågor från Feelgoods hälso-, arbetsmiljö- och livsstilsundersökning, som besvarats av cirka 20 000 personer årligen sedan 2008. Statistiken utgår från ett brett spektrum av yrkeskategorier och branscher. Siffrorna i detta pressmeddelande visar 2019 års resultat.

** Med ett standardglas avses 25 cl starköl, 50 cl folköl,  12-15 cl vin, 8 cl starkvin alt 4 cl sprit.
***Källor: ILO, Alna, Nämndemansgården och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

För mer information, kontakta:
Helena Junkka
Sjuksköterska och beroendeexpert, Feelgood
Telefon: 070 -540 66 87
E-post: helena.junkka@feelgood.se

Om Feelgood
Feelgood är Sveriges ledande hälsoföretag för det moderna arbetslivet. Feelgood hjälper företag och organisationer att förbättra produktivitet och sänka kostnader genom att arbeta systematiskt och förebyggande med arbetsmiljö, hållbar hälsa, ledarskap, medarbetarskap och vid behov rehabilitering eller krishantering. Företaget har idag 750 medarbetare som möter kunderna både digitalt och på ca 120 platser i Sverige. Totalt omfattar Feelgoods 8 300 kunder över 825 000 medarbetare. Feelgood grundades 1995 och är noterat på Nasdaq Stockholm. www.feelgood.se.