Chefer behöver bättre stöd för att fånga upp psykisk ohälsa i tid

Psykisk ohälsa är sällan en vardagsfråga för chefer

Att leda medarbetare som mår dåligt är en utmanande del av chefsuppdraget. Många chefer är medvetna om vikten av tidigt stöd, men upplever att de inte har kunskapen eller det organisatoriska stödet som krävs. Monica Bertilsson beskriver hur det finns en föreställning om att chefer ska veta hur man leder medarbetare med psykisk ohälsa.

- För väldigt många chefer så är det här en sällanuppgift, man möter de här medarbetarna sällan. Och när det är en sällanuppgift, då är det ingenting som vi är bra på och det är heller inte något som vi kan förvänta oss att alla chefer ska bygga upp kunskap kring. Det gör att det behöver finnas bra stöd runt chefer att tillgå när man får en sån här situation, säger hon.

Eftersom chefer inte ofta möter denna typ av uppgifter, hinner de inte bygga upp kunskap och erfarenhet, vilket ställer krav på stöd utifrån. De flesta chefer kommer antagligen behöva hantera ett fall av medarbetare med psykisk ohälsa någon gång, och då är det viktigt att de har tillgång till välrustat stöd och vet vad de ska göra.

Stöd och acceptans är nyckeln i organisationen

Vad behöver då chefer för att kunna hantera psykisk ohälsa på ett bra sätt? Enligt forskningen handlar det mycket om kultur och ledarskap. Om högsta ledning och HR tydligt visar att psykisk hälsa är en prioriterad fråga, blir det också enklare för chefer att prata öppet med sina medarbetare.

- Det behöver finns en acceptans och ett intresse för de här frågorna. Man behöver förhålla sig till det här som något viktigt. Något man gör till en punkt på alla dagordningar, på alla nivåer både i högsta ledning och att chefen pratar med sin arbetsgrupp, för att göra det till ett naturligt samtalsämne, säger Monica Bertilsson.

När psykisk hälsa blir ett naturligt samtalsämne, från ledning till arbetsgrupp, minskar stigma och medarbetare vågar lyfta sina problem. När klimatet är öppet, och chefen känner sig trygg i sin roll, ökar chansen att signaler fångas upp innan situationen hinner förvärras.

Rutiner behöver vara mer anpassade

En annan tydlig insikt är att många av de policys och rutiner som finns i organisationer idag är för generella. De beskriver vad man ska göra vid sjukskrivning, men inte vad man ska göra när en medarbetare är sjukskriven just för psykiska besvär. Det gör det svårt för chefer att översätta de generella rutinerna och stöden till situationer där medarbetaren lider av psykisk ohälsa.

Idag har vi en arbetsmiljö som kräver mycket av våra kognitiva förmågor, vilket gör oss mer sårbara för psykisk ohälsa. Eftersom fall av sjukskrivningar relaterade till psykisk ohälsa ökar, kan det vara nyttigt och viktigt att ha rutiner för hur man som chef gör i just sådana situationer. Där pekar Monica Bertilsson på vikten av ett bollplank, dit chefer kan vända sig till för stöd. Ett vanligt stöd är att kunna bolla med kollegor som har erfarenhet, men det är inte alltid tillräckligt. Hon föreslår därför att organisationer kan köpa in den resurser, till exempel via företagshälsovården.

- Man skulle kunna köpa ett bollplank dit chefer kan vända sig och bara fråga: ”Jag har en medarbetare som beter sig så här. Hur kan jag tänka? Vad kan detta vara? Hur ska jag approacha detta? Vad kan jag göra?” Bara att få bolla. Det blir ett slags beredskap, ett slags stöd för chefer att kunna göra det. Men det förutsätter att bollplanket har god kompetens i arbetsförmåga och arbetsuppgifter.

Arbetsplatskultur spelar stor roll

Flera studier visar också att arbetsplatskulturen påverkar hur lätt det är att prata om psykisk ohälsa. På arbetsplatser med en så kallad ”machokultur” är det svårare att ta upp de här frågorna. När chefer uppfattar att det finns mindre förståelse eller acceptans för den här typen av frågor på ledningsnivå, på kollegial nivå eller på medarbetarnivå, uppger de också att de kan göra färre insatser för att stötta medarbetare.

- När chefer istället uppfattar ett gott organisatoriskt stöd, till exempel att ledningen prioriterar sådana frågor eller att HR ger ett gott stöd i sådana frågor, då finns det också ett samband med att de rapporterar att de kan göra fler åtgärder för att förhindra sjukskrivning, eller att man känner sig säkrare på vad man ska göra när man har de här medarbetarna, säger Monica Bertilsson.

Arbetsanpassningar kan förbättra hela organisationen

Monica Bertilsson poängterar att erfarenheter från arbetsanpassningar efter psykisk ohälsa kan leda till förbättringar som gagnar hela arbetsplatsen.

- Vi har beskrivningar av hur arbetsanpassning för en individ vid återgång i arbete har lett till att man har ändrat arbetssätt på arbetsplatsen, för att man har sett att det har varit ett bra sätt för alla. Så ett råd jag skulle ge till företag är att på ett bättre och mer medvetet sätt tar vara på den kunskap och erfarenhet som görs vid arbetsanpassningar på arbetsplatsen för en individ. Det kan vara vägen till bättre arbetsmiljö för alla när det gäller den psykiska hälsan, säger hon.

Chefer behöver få mer kunskap om vad det är det i arbetslivet som leder till psykiska besvär, för att kunna jobba med systematisk arbetsmiljö i det området. Monica Bertilsson beskriver hur vi i åratal arbetat med hur arbetsplatser ska utformas för att undvika ergonomiska besvär, men den kognitiva ergonomin är inte lika omdiskuterad.

-  Kunskap om hur vi belastar våra kognitiva kapaciteter och förmågor behöver komma ut. Det hör ihop med systematiskt arbetsmiljöarbete.

Friska arbetsplatser börjar med trygga chefer

Att främja psykisk hälsa på jobbet är inte ett enmansuppdrag, utan det är ett gemensamt ansvar där chefer har en nyckelroll. Studien understryker att psykisk ohälsa på jobbet är en utmaning som kräver tydligt ledarskap och strukturerat stöd. När de får rätt verktyg och stöd i sin vardag kan de vara den första viktiga länken i kedjan som gör skillnad. Genom att ha ett bollplank, som företagshälsan, kan chefer fånga upp den psykiska ohälsan i ett tidigt skede och förebygga en sjukskriving. Monica Bertilsson avslutar:

- Allt som kan göras på en arbetsplats för att underlätta i en situation så en person kan återhämta sig på arbetsplatsen och undvika sjukskrivning, det tjänar alla på. Både företag, individ, chef och samhälle. För det tar jättemycket tid när någon väl går in i en sjukskrivning. Och blir betydligt mer kostsamt på många olika plan för alla.