Psykisk ohälsa i arbetslivet

Specialisternas kommentarer till Jobbhälsorapporten 2026

Psykisk ohälsa fortsätter att öka i både samhälle och arbetsliv. Sjukskrivningarna ökar också och debatten om orsaker och ansvar har pågått i åratal – utan att kurvan vänder. Samtidigt finns det mycket kunskap om vad som faktiskt gör skillnad – inte minst på jobbet. Arbetsplatsen är en konkret arena där det går att göra skillnad – och få mätbara effekt både för individ, arbetsgivare och samhälle. Men vi verkar ha fel fokus i frågan.

Feelgoods chefsläkare Charlotte Wallin och chefspsykolog Charlotte Valleskog beskriver här hur de ser på resultaten i 2026 års Jobbhälsorapport, och på utvecklingen av psykisk ohälsa i samhället och på arbetsplatserna.

Hur skulle ni beskriva var vi är när det gäller psykisk ohälsa, i samhället och på jobbet?

– Det är lätt att fastna i diskussion om vad som är orsakerna. Är det jobbet? Livspusslet? Samhället i stort? Man letar efter en enskild förklaring. Men verkligheten är inte så enkel. Istället för orsaksfokus behöver vi börja prata mer om vad som faktiskt stärker psykisk hälsa. I det är arbetsplatsen helt central, säger Charlotte Valleskog och fortsätter:

– I Sverige har dessutom vissa strukturella skillnader jämfört med många andra länder, till exempel en hög andel ensamhushåll. Det gör att andra arenor för gemenskap blir viktigare, som arbetsplatsen. För många blir jobbet inte bara en plats för arbete, utan också en viktig social miljö.

Charlotte Wallin fyller på:

– Under många år har vi sett samma mönster i statistiken. Samtidigt fortsätter sjukskrivningarna kopplade till psykisk ohälsa att öka. Vi måste få bukt med den utvecklingen! Och vi måste våga säga att arbetsgivare faktiskt har ett ansvar – inte bara för det som sker på jobbet, utan även det som märks på jobbet. Som arbetsgivare har man väldigt små möjligheter att lösa sina medarbetares hela livspussel. Men stora möjligheter att tillsammans med sina medarbetare skapa en god arbetsmiljö med skyddande friskfaktorer som bidrar till att arbetet blir en frizon, där man gärna vill vara eftersom arbetet bidrar till en bättre psykisk hälsa och tillfredsställelse med livet.

Hur ser ni på kopplingen till sjukfrånvaro?

– Det är stark koppling mellan psykisk ohälsa och sjukfrånvaro, säger Wallin. Både lång- och korttidsfrånvaro, men extra stark till korttidsfrånvaro.

Valleskog håller med:

– Psykisk ohälsa är en underskattad orsak till korttidsfrånvaro. Man behöver som chef se helhet om en medarbetare är återkommande frånvarande av ”småsaker” som huvudvärk, dålig sömn, mag-tarm-problem. Om det är ett mönster kan det bakomliggande vara psykisk ohälsa. Att se de signalerna ger ett gyllene tillfälle att ge viktigt stöd. Dessutom är det lättare att som arbetsgivare att vända ett förlopp i ett tidigt stadie.

Jobbhälsorapporten pekar på att friskfaktorer på arbetsplatsen har en mycket stark koppling till psykiskt mående. Borde vi se arbetsplatsen som en del av lösningen – inte problemet?

– Verkligen, säger Wallin. Friskfaktorer i arbetet påverkar sjukskrivningar och psykiska besvär i stor skala. Och det är inte komplicerat. Friskfaktorerna handlar om saker som borde fungera i varje organisation – till exempel stöd från chef, tydlighet, återhämtning och möjlighet att påverka sin arbetssituation. Att det bara är 4 av 10 upplever stöd från chef är riktigt dåligt. Det har ju alla rätt att få. Rusta chefer i detta så kommer det att ge stor utdelning. 

– Vi vet ganska mycket om vad som hjälper, fortsätter Valleskog. Det är välkända grundläggande faktorer som faktiskt går att påverka, och det kostar inget och kräver i regel inte stora insatser, men ger otroligt stor utdelning. Det är inte teori – det är praktik och sunt förnuft.

Var det något i resultaten som överraskade er?

- Att friskfaktorerna har så pass stor påverkan, säger Valleskog. Det är uppseendeväckande att skillnaden är så stor från att inte ha någon friskfaktor till en. Alla arbetsgivare borde klara av att öka det. Vi kanske tänker att vissa friskfaktorer bara hör till jobbet, men de hör till hälsa i stort. Det har otroligt stor skillnad i psykiskt mående att ha det bra på jobbet.

- Till exempel trötthet som symtom minskar rejält om du har fler friskfaktorer, påpekar Wallin. Av dem som inte har någon friskfaktor upplever 25 procent trötthet. För dem som har alla tre är det bara 6 procent! Utan att något annat ändrats. Hon fortsätter:

- Det är samma effekt på stress. Med en ytterligare friskfaktor kan du halvera andelen som upplever stress. Personer med alla friskfaktorer har knapp några psykiska symtom alls. Det är dit vi vill komma.

- Och samma med frånvaro, påpekar Valleskog. De flesta arbetsgivare hade varit väldigt nöjda med de låga talen på frånvaro där man ha tre friskfaktorer.

Om ni blickar framåt – vad krävs?

– Vi vet ganska mycket redan, säger Valleskog. Frågan är varför det inte används mer konsekvent. Det viktiga är att identifiera dem som inte har nån friskfaktorer och höja dem till åtminstone en friskfaktor – höja lägstanivån. Vi har inte råd med onödig sjukfrånvaro, och det är inte försvarbart att låta bli att förebygga.

- Det är därför de här resultaten är så viktiga, säger Wallin. För de visar att vi inte behöver vänta på att lösa alla bakomliggande orsaker i samhället. Det går att agera här och nu, på arbetsplatsen.

– Tänk vad vi skulle kunna åstadkomma på samhällsnivå om vi faktiskt tog de här verktygen på allvar, avslutar Valleskog. Vi har pratat mycket om vad psykisk ohälsa beror på. Det är dags att skifta fokus mot vad som stärker den psykiska hälsan. Och där är arbetsplatsen inte en liten del av svaret. Den är en av de viktigaste.

- Använd resultaten i Jobbhälsorapporten för dialog på arbetsplatser, i media och inom politiken. Och använd företagshälsans experter för att ta fram lösningar, uppmanar Wallin.