Borde jag dricka mindre? Varför och hur gör man?
För många är alkohol en naturlig del av det sociala livet, det kan vara ett sätt att koppla av, fira eller umgås. Men hur ofta stannar vi egentligen upp och funderar på hur alkoholen påverkar vår hälsa, vårt välmående och människorna omkring oss? Genom att bli medveten om sina alkoholvanor går det att stärka både hälsan och livskvaliteten, och samtidigt skapa en tryggare miljö för dem vi bryr oss om. I den här artikeln går vi igenom hur alkohol påverkar hälsan, vad som räknas som riskbruk och hur du kan göra för att dricka mindre. I Feelgood-appen finns också ett självtest där du kan få en bild av dina egna alkoholvanor.
Alkohol påverkar hälsan
De flesta vet att alkohol kan ha negativa effekter, men de negativa hälsoeffekterna underskattas ofta. Alkohol ökar risken för psykiska besvär, skador och sjukdomar. Den aktiva substansen i alkohol, etanol, passerar enkelt blod-hjärnbarriären och påverkar flera delar av hjärnan. Bland annat påverkas delarna som styr balans, språk, beslutsfattande och impulskontroll. Redan vid låg konsumtion finns dessutom viss ökning av risk för flera cancerformer, bland annat cancer i munnen, i levern och tjocktarmen samt som bröstcancer hos kvinnor.
På kort sikt kan hög alkoholkonsumtion leda till sämre reaktionsförmåga och ökad risk för olyckor. På längre sikt kan det leda till nedsatt kognitiv förmåga och beroendeproblematik. För unga personer kan alkoholkonsumtionen påverka utvecklingen av de områden i hjärnan som styr beslutsfattande och lärande, medan det hos äldre ökar risken för minnesproblem och demens. (Folkhälsomyndigheten)
Hur vet man om man dricker för mycket?
I september 2023 publicerade Socialstyrelsen nya riktlinjer för riskkonsumtion av alkohol. Enligt riktlinjerna definieras riskkonsumtion som att man dricker 10 standardglas eller mer per vecka, eller 4 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle minst en gång per månad. Det sistnämnda kallas även intensivkonsumtion. Riskbruk av alkohol innebär inte att man har beroendeproblem, utan om att man ligger på en nivå där alkoholen kan ha negativa effekter på hälsan över tid. Har man ett riskbruk är det därmed värt att se över sina vanor för att förbättra sin hälsa på både kort och lång sikt.
Enligt en skattning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har 41 procent av den vuxna befolkningen i Sverige en riskkonsumtion enligt dessa nya riktlinjer. Riskkonsumtion är vanligare bland män, unga och boende i storstadsområden.
Vill du ta reda på hur dina egna vanor ser ut? I Feelgood-appen finns ett självtest där du kan få en bild av om du ligger i riskzonen.
När vuxnas drickande påverkar barn
Under ledigheter och högtider förändras ofta våra alkoholvanor. Det blir fler tillfällen, längre kvällar och ibland mer alkohol än vanligt. Medan vuxna ofta förknippar alkohol med avslappning och gemenskap, kan barn uppleva situationen på ett helt annat sätt.
Barn är uppmärksamma på små förändringar i sina föräldrars beteende och märker snabbt när stämningen förändras. En förälder som blir ovanligt högljudd, fnissig eller trött kan kännas annorlunda, och det kan väcka osäkerhet. För ett barn handlar trygghet mycket om att vuxna är förutsägbara, och de kan känna sig otrygga när vuxna inte längre är som vanligt. Barn ska inte behöva uppleva föräldrar som tappar kontrollen, blir irriterade eller somnar tidigt på grund av alkohol.
Ställ dig själv två enkla frågor:
- Skulle jag tycka det var okej om en barnvakt drack så här mycket när de passade mitt barn?
- Skulle jag känna mig trygg i att hantera situationen om något oväntat hände, till exempel om barnet blev sjukt eller behövde mig?
Barn behöver vuxna som lyssnar, förklarar och tar deras känslor på allvar. Under högtider och semestrar, när alkoholen ofta får större plats, är det extra viktigt att låta barnets trygghet gå först. Och viktigast av allt: prata. Om barn ställer frågor eller reagerar, lyssna och förklara på ett sätt som känns tryggt för dem.
Vad kan man göra för att minska sitt drickande?
Att minska eller undvika alkohol har positiva effekter på både fysisk och psykisk hälsa. Här är några steg för att minska alkoholkonsumtionen:
- Sätt tydliga mål: Bestäm hur många dagar i veckan du vill vara alkoholfri eller sätt en maxgräns när du dricker, och håll dig till det.
- Identifiera triggers: Var medveten om situationer eller känslor som får dig att vilja dricka och hitta alternativa sätt att hantera dem.
- Var medveten om socialt tryck: Lär dig att säga nej i situationer där du känner dig pressad att dricka. Berätta t ex för din omgivning att du tänkt avstå på festen eller under en period.
- Sök stöd: Prata med vänner, familj eller professionella om ditt beslut att dricka mindre.
- Hitta alternativ: Planera alkoholfria aktiviteter och träffa vänner utan alkohol.
Oavsett om du vill minska din konsumtion för din egen hälsas skull, eller för att skapa en tryggare miljö för dina barn, är varje steg mot en mer medveten relation till alkohol betydelsefullt. Genom att vara medveten om sin egen konsumtion och aktivt arbeta för att minska den kan man främja sin hälsa och välmående.
Behöver du stöd?
Om du vill ha stöd för att minska din alkoholkonsumtion eller behandla beroendeproblem, kontakta Nämndemansgården, en del av Feelgood, på 020-20 20 75.
Vill du ha stöd som chef i frågor om alkoholkonsumtion hos medarbetare, ring vår beställning och rådgivning på 010-810 92 10 (rådgivning om skadligt bruk är kostnadsfritt för våra avtalskunder).