Sjukfrånvaro – dyrt och onödigt
Sjukfrånvaro kan kosta stora summor, både direkt och indirekt i form av sänkt produktion och personalomsättning. Så vad kan man göra för att minska sjukfrånvaron, spara pengar och skapa en friskare arbetsplats? Feelgoods Case Manager Mikaela Nelson och psykolog Ola Ogén har svaren.
Vad är normal sjukfrånvaro och vad kostar det?
Sjukfrånvaron i Sverige är ganska låg jämfört med andra länder och den vanligaste orsaken är psykiatriska diagnoser, t ex utmattningssymtom. Kostnaderna blir dock snabbt stora, låt oss ta ett exempel:
Kim har 30 000 kr i månadslön och är sjukfrånvarande 10 dagar på ett år. De tre första karensdagarna kostar företaget 1 500 kr/dag och de resterande sju dagarna 3 000 kr/dag. Den totala kostnaden blir 25 500 kr, vilket för ett företag med 500 anställda med motsvarande frånvaro kan innebära en årskostnad på upp emot 12 750 000 kr. Pengar som givetvis kan användas till bättre saker.
Förebygg och se signalerna i tid
Ett viktigt verktyg som kan halvera frånvaron är att som chef känna till och uppmärksamma varningssignalerna i tid. Här är några av signalerna att hålla utkik efter på individnivå:
- Mycket övertidsarbete
- Förändrade beteenden
- Social tillbakadragenhet
- Lättirriterad
- Minskad ork
- Minskat engagemang i arbetet
- Upprepad korttidsfrånvaro
- Är på jobbet trots sjukdom
På gruppnivå gäller det att vara alert på:
- Olyckor och tillbud
- Försämrat resultat
- Ökad personalsättning
- Ökad frånvaro och ökat antal sjukskrivningar
Så vad göra när varningslamporna börjar blinka? Det finns ingen mirakelkur utan det gäller att använda och koordinera de verktyg som finns för att åstadkomma en direkt och långsiktig effekt. Först av allt gäller det att som ledare vara ärlig med sig själv, har jag de kunskaper och resurser som krävs för att ta tag i problemen? Om svaret är JA, toppen. Om inte är det läge att ta in expertis från företagshälsan för att stötta och guida arbetet.
Den första åtgärden är att göra en nulägesanalys, hur mår företaget och varför? Hur vill vi må och hur tar vi oss dit? Vem ska göra vad, vilka resurser behövs och hur kan vi följa upp arbetet med att minska sjukfrånvaron?
När frågorna är ställda och situationen klarnat kan man börja ta tag i problemen, på individ, grupp och organisationsnivå. För att nå hela vägen gäller det att inte bara åtgärda riskfaktorerna, utan även ta tag i det som kan göra arbetsplatsen till en källa för välmående: friskfaktorerna.
Friskfaktorerna – nyckeln till en välmående arbetsplats
En frisk arbetsplats är inte bara en trevligare plats att vara på, den ger också bättre resultat. Kompetensen stannar längre, det är enklare att attrahera rätt talanger och produktiviteten ökar. Så hur når man hit?
Man kommer en bit genom att eliminera riskfaktorerna, men för att ta det sista klivet behöver man även skapa friskfaktorer. Mycket börjar i gott ledarskap, positivt, tillgängligt, tydligt, rättvist och med öppna dialoger till alla medarbetare. De aspekter som kännetecknar gott ledarskap skapar ofta många positiva ringar på vattnet. Ansvar delegeras, grupper och individer får mer autonomi där de kan utvecklas, växa, ges mer inflytande och känna sig mer delaktiga. Detta skapar i sin tur ofta ett mer positivt socialt klimat på arbetsplatsen. Andra viktiga friskfaktorer är tydliga mål och förväntningar, rimlig belastning, arbetstempo och tydliga stödfunktioner.
Som sagt, det finns inga enkla quick fixes, det viktiga är att sätta igång. Våga se problemen och ta tag i dem så kommer resultaten.