När ska du som chef agera?

Arbetsrelaterad och arbetspåverkande

Det är viktigt att skilja på två begrepp:

• Arbetsrelaterad ohälsa: Direkt kopplat till arbetet, exempelvis skador i produktionen, dålig ergonomi eller hög arbetsbelastning.

• Arbetspåverkande ohälsa: Ohälsa som uppstår av andra skäl, men som påverkar arbetet, till exempel sömnsvårigheter, psykisk ohälsa, alkoholproblem, NPF-diagnoser eller klimakteriebesvär.

Som arbetsgivare har du skyldighet att agera när ohälsa påverkar arbetet, oavsett var grundorsaken finns.

Chefens ansvar enligt lagen

Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:1 och 2023:2) är det arbetsgivarens ansvar att:

• Förebygga att medarbetare skadas eller blir sjuka av arbetet.

• Följa ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

• Utreda och agera när signaler om ohälsa uppstår.

Det gäller även när ohälsan kan bero på privata faktorer – så länge den påverkar arbetet. 

Du som chef ska inte agera psykolog, läkare eller behandlare. Däremot kan det ibland vara klokt att hjälpa till ekonomiskt – till exempel om det gör att medarbetaren snabbare får hjälp eller om insatsen annars inte skulle bli av, särskilt vid skadligt bruk. Ditt ansvar är att fånga upp signaler, hänvisa vidare till vården och vid behov hjälpa till att samordna insatser.

Du är inte ensam i arbetet – använd din HR-funktion, era policys och företagshälsovården som stöd. Det viktiga är att våga lyfta frågan tidigt och skapa en gemensam plan tillsammans med medarbetaren – det är ofta där förändringen börjar.

Case: Ellen och Pia

Ellen har jobbat flera år på sin arbetsplats och brukar prestera bra. Men på senare tid märker hennes chef Pia att något förändrats. Ellen drar sig undan under luncherna, verkar mer lättirriterad och säger att arbetsbelastningen är hög. Samtidigt minskar hennes prestation och hon nämner att hon har ont i kroppen.

Pia funderar på om det kanske bara handlar om att Ellen har det lite tufft privat, men väljer ändå att boka ett samtal. Pia förbereder sig genom att tydligt beskriva vad hon har observerat.

– Ellen, jag ser att du drar dig undan mer än tidigare, säger att det är höga krav och att du har ont. Jag skulle gärna vilja prata med dig om hur du har det och om vi kan göra något tillsammans.

I samtalet berättar Ellen att hon inte riktigt känner igen sig själv. Hon känner sig mer stressad än tidigare, har värk som påverkar henne i jobbet och känner sig dessutom osäker i det nya orderhanteringssystemet. Hon tycker också att vissa arbetsuppgifter blivit otydliga efter att en kollega slutat.

Tillsammans gör Ellen och Pia en enkel aktivitetsplan:

Efter vårdkontakten visar det sig att Ellen kommit in i klimakteriet och fått besvär som påverkar både humör och ork. Med behandling och mindre anpassningar på jobbet (tillfällig avlastning och tydligare struktur) hittar Ellen och Pia tillsammans en väg framåt.

Kostnaden av att inte agera

Stress och annan ohälsa är inte bara en individuell utmaning utan en fråga om resurser. Enligt Mynak kan hög stress leda till omkring 9 % produktionsbortfall bland de drabbade. På en arbetsplats med 500 anställda och 11 % stressade medarbetare kan det innebära över 4 miljoner kronor i förlorad produktivitet – utan att ens räkna in sjukfrånvaro.

Att fånga upp ohälsa i tid är alltså inte bara en fråga om omtanke – det är en smart investering.

Klimakteriet som exempel

Ett område som ofta förbises i arbetsmiljöarbetet är klimakteriet, trots att det påverkar en stor grupp medarbetare mitt i arbetslivet. Hösten 2022 genomfördes en enkät med drygt 1 200 kvinnor i Sverige mellan 40 och 60 år kring just detta. 

Resultaten var tydliga:

• 37,8 % funderade på att lämna sitt arbete på grund av klimakterierelaterade besvär.

• 6 % hade redan sagt upp sig av samma anledning.

• 47 % upplevde en sänkt produktivitet.

• 57 % kände sig mer stressade.

• 33 % beskrev att de blivit mer lättirriterade jämfört med sina kollegor.

Tänk dig att du har 25 kvinnor i denna åldersgrupp på din arbetsplats. Om en tredjedel överväger att sluta innebär det att nio personer kan vara på väg bort. Vad skulle det innebära för er verksamhet om nio personer sa upp sig på måndag?

Att förstå hur vanligt detta är, och vilken påverkan det har på arbetslivet, hjälper dig som chef att både skapa en bättre arbetsmiljö och minska risken för att viktig kompetens försvinner i onödan.

Något att ta med sig är att symtom liknande klimakteriet lika gärna kan vara något annat. Det kan bero på stress, en NPF-diagnos eller alkoholproblem. Det är därför viktigt att inte dra slutsatser själv utan att utreda och lyssna.

Det viktigaste är inte att exakt veta orsaken direkt – det avgörande är att våga agera.

Dina verktyg som chef

• Systematiskt arbetsmiljöarbete
• Regelbundna samtal och uppföljningar
• Företagshälsovård och HR som stöd
• Tydliga rutiner för anpassning och rehabilitering
• En öppen och lyhörd attityd

Medarbetare som mår bra presterar bra – och det gagnar hela organisationen. Det handlar inte om att lösa alla problem som chef, men om att våga ställa frågan, följa lagkraven och skapa förutsättningar för stöd.

Och kom ihåg: Det är alltid bättre att fråga för tidigt än för sent.