Jobb, barn och ansvar – varför kvinnor kraschar oftare

Arbetsmiljö och yrkesval spelar stor roll

En orsak till att kvinnor sjukskrivs oftare än män är den könssegregationen på arbetsmarknaden, det vill säga att män och kvinnor ofta har olika typer av jobb med olika arbetsmiljörisker. Långtidssjukskrivningar är vanligast inom vård och omsorg, där många kvinnor arbetar i roller med höga sociala krav som kan vara en riskfaktor för psykisk ohälsa. Dessa krav följer ofta även med hem, där kvinnor fortfarande bär ett stort ansvar för familj och projektledning i det privata livet.

När jobbet aldrig tar slut

Bakom siffrorna ligger ofta det som kallas mental load, eller den mentala bördan - det emotionella ansvaret som kvinnor ofta bär i hemmet. Det handlar om planering, förberedelser och ansvar för allt det som inte syns: barnens tider, veckohandling, födelsedagar, tvätten, maten.

Kvinnor har i högre grad en dubbel arbetsbörda, med ett större ansvar för det obetalda arbetet med familjen. Forskningen visar att kvinnor som både arbetar på heltid och bär huvudansvaret hemma har en högre risk för sjukfrånvaro. Att prestera på topp hemma, på jobbet och i det sociala livet är tufft för många.

Skillnaderna blir ännu tydligare när man får barn. Enligt Försäkringskassan når kvinnors sjukskrivning sin topp cirka två år efter att det andra barnet fötts. Det är en period då många lever med sömnbrist, höga krav och ständiga avvägningar mellan arbete och familj. 

Trots att det idag finns en medvetenhet om vikten av ett jämställt föräldraskap, visar statistik att kvinnor i större utsträckning tar ut föräldraledighet, vabbar mer och oftare anpassar sin arbetstid efter familjens behov. Dessa mönster skapar en ojämlik start som kan påverka hela karriären. Det handlar inte bara om antalet timmar, utan om hur ansvaret fördelas. Kvinnor förväntas ofta ha kontroll på helheten, en projektledare för familjen. Och det är just när man försöker leva upp till förväntningar både som engagerad förälder, ambitiös medarbetare och omtänksam partner som orken inte längre räcker till.

Arbetskulturen gynnar inte hållbarhet

Samtidigt har arbetslivet i många branscher blivit mer gränslöst. Digitaliseringen har fört med sig stor frihet, men också en förväntan om ständig tillgänglighet. Det är inte ovanligt att arbetsuppgifter följer med hem, att mejl besvaras efter läggdags eller att helgerna går åt till att förbereda presentationer. Den som vill "ligga i fas" måste ofta lägga tid utanför arbetstid, en tid som kvinnor redan från början har mindre av.

En del arbetsgivare saknar också kunskap om hur psykisk ohälsa tar sig uttryck. Många kvinnor kämpar i det tysta, och ber inte om hjälp förrän det är för sent. Istället för att lyfta frågan om stress eller överbelastning, biter man ihop. Det är inte ovanligt att första signalen om ohälsa är en sjukskrivning som redan blivit långvarig.

Förebygg stressrelaterad psykisk ohälsa

Mycket av den stressrelaterade ohälsan har sin början i vardagslivet. Hemmets krav påverkar hur vi mår även i arbetslivet. När ansvaret i hushållet delas mer jämlikt ökar förutsättningarna för att känna balans i tillvaron. För att minska risken för långvarig stress:

• Dela upp ansvaret för planering, städning, matlagning och ansvar för barnen.
• Gör en veckoplan tillsammans där uppgifterna fördelas tydligt.
• Sätt tydliga gränser för när arbetsdagen är slut och ge dig själv tid att vila.
• Avsätt tid för återhämning, till exempel en promenad, en bok eller en stund för dig själv.
• Om du känner dig stressad, prata med din chef eller HR. Tidigt stöd kan göra stor skillnad.

Genom att skapa bättre villkor både i hemmet och på arbetsplatsen kan fler få en mer hållbar vardag med mindre stress.