Hur viktigt är det med bra hållning?

Historiskt har det funnits många idéer om kroppshållning och social status, men också hälsa, moral och intelligens. En rak och stolt hållning var ett sätt för adeln att särskilja sig från bönder och andra lägre samhällsklasser.

Tvärtemot vad många tycks tro går det inte att enbart genom att bedöma hållningen förutse eller förklara uppkomst av smärta. Det är dock inte samma sak som att arbetsställningar och ergonomi inte spelar en viktig roll, men då handlar det om hållning inom en bestämd kontext.

Vad är hållning?

Hållning avser hur vi håller vår kropp när vi står, sitter eller ligger. En korrekt hållning innebär att kroppen är i balans, med ryggraden i en neutral position. Detta minskar belastningen på muskler och leder och fördelar kroppsvikten jämnt. En dålig hållning, å andra sidan, kan leda till obalanser och öka risken för smärta och skador.

Hållning är framförallt viktigt i två betydelser:

• Estetisk/kommunikativ
  En rak hållning uppfattas ofta som självsäker och attraktiv. Många undersökningar har visat att en person med en god hållning uppfattas som mer kompetent och trovärdig.

• Funktionell
  En kroppshållning som är effektiv för att utföra en viss aktivitet. Exempelvis är det bra att kunna sträcka upp i bröstryggen och ha god rörlighet i skuldrorna om du skall skruva i en glödlampa i taket, serva i tennis, eller pressa en skivstång över huvudet. Vissa talar om en ”atletisk hållning”, men om du är tävlingscyklist eller boxare så är det mer funktionellt med en något krummad rygg (bättre aerodynamik respektive mindre träffyta). Det bästa för de flesta är att kunna variera sin hållning.

Går det att ändra sin hållning?

Det korta svaret är ja, men hur mycket beror på dina genetiska förutsättningar och när i livet du börjar med det, för det är sällan en ”quick fix”. För att förstå hur du kan förändra din hållning behöver du veta vilka faktorer som påverkar den. Checka av dessa faktorer uppifrån och ned.

1. Strukturella/genetiska faktorer
Skelettets form varierar mellan olika individer. Exempelvis är det normala är att ryggraden har en kurvatur som ser ut som ett ”S” från sidan. Hur svängd eller utsträckt denna S-kurvatur är beror till stor del på kotornas form som i sin tur beror på genetiska anlag. Den strukturella faktorn är inget vi kan eller bör försöka förändra. Om det inte finns något strukturellt hinder för att ändra din hållning. Gå vidare till steg 2.

2. Ledrörlighet
Rörligheten i en led påverkas till stor del av stramheten i musklerna och hur elastiska senor och ledband är. Om det är svårt att föra armen och skulderbladet bakåt så kan det vara bröstmusklerna som är strama. Detta kan du påverka med rörlighetsträning såsom stretching. Om det inte verkar vara strama muskler som hindrar dig att ändra hållning, gå vidare till steg 3.

3. Muskelstyrka 
Låt säga att du kan få bak skuldran och armen med hjälp av en annan person, eller genom att stretcha med handen mot en dörrpost, men att du har svårt att för egen muskelkraft inta eller bibehålla positionen. Då är det styrkan eller uthålligheten som behöver förbättras. Detta kan du göra genom att styrketräna i den rörelseriktning som du önskar förbättra. Exempelvis roddövningar för att dra bak axlar och skuldror.

4. Beteende
Du kanske redan har tillräcklig rörlighet och styrka för den hållning du önskar, men sitter som en hösäck av vana, eller för att det känns mest bekvämt. Kroppen intar oftast den position som kostar minst energi. Att hela tiden tänka på att sträcka på sig samtidigt som man arbetar vid datorn är svårt och tar uppmärksamhet från uppgiften. Då kan det vara lättare att ändra beteende genom att byta aktivitetet. Exempelvis ta pauser då du sträcker på dig eller varför inte gå på en promenad? Små saker som att fästa blicken på högre upp istället för att titta ner i marken när du går kommer ändra din hållning utan att du måste tänka på den.

5. Miljö
Arbetsplatsens utformning spelar en stor roll. En dator som står för lågt eller en stol utan ordentligt stöd kan påverka hållningen negativt. Att anpassa arbetsmiljön genom ergonomiska justeringar, som att placera skärmen i ögonhöjd eller att variera mellan att sitta och stå, kan underlätta.

Sammanfattningsvis kan vi säga att du inte behöver ha en ”atletisk hållning” för att slippa skada eller smärta, men att både rörlighetsträning och styrketräning tillsammans kan ge dig förutsättningar att ändra ditt beteende och därmed din vanemässiga hållning på längre sikt.