Fysioterapeuten om ryggskott
Många av oss har någon gång dragit på oss ryggskott, eller akut lumbago som det heter på fackspråk. Vilket bara är ett snofsigare sätt att säga hastigt debuterande smärta i nedre delen av ryggen. Det drabbar faktiskt ca 80 % av befolkningen någon gång i livet och står för en betydande del av vårdbesök och sjukskrivningar.
Om du har drabbats känner du säkert igen dig i att det vid en snabb rörelse kommer en plötslig intensiv smärta i nedre delen av ryggen och att musklerna spänns så att det blir svårt att räta ut kroppen igen.
En vanlig föreställning är att stark smärta indikerar skada – att något i ryggen är ”trasigt”. Vi kan lugna (eller oroa) dig med att det inte finns något sådant samband. Att trampa på en legobit kan ju få en att hoppa högt av smärta men är knappast livshotande. Å andra sidan är det vanligt att magnetkameraundersökningar av ryggen kan visa diskbråck och andra skavanker även på personer som inte har ont.
Ett mer användbart sätt att förstå smärta är att se den som ett larmsystem som ingår i kroppens försvar. Ett försvar som bland annat kan varna innan en allvarlig skada uppstår. Känsligheten i larmsystemet varierar mellan individer och kan påverkas av en rad faktorer, som, miljö, tidigare erfarenheter, stress, känslor, tankar och föreställningar.
De flesta ryggskott blir helt bra inom 2-4 veckor. Det kan göra ont ett tag, och vara stelt, framför allt på mornarna. Då är det bra med lite rörelseövningar. Den samlade forskningen visar att rörelse underlättar återhämtningen och minskar risken för att smärtan ska bli långvarig.
Bästa rehabiliteringen är att lugnt och stegvis göra normala aktiviteter som att promenera, bära väskor och matkassar, cykla, simma, plocka i och ur diskmaskinen, städa m.m. Vad som är normala aktiviteter skiljer sig förstås mellan olika individer, men att ligga i sängen och vila verkar inte vara ett framgångsrecept.
När bör man då söka vård för ryggsmärta?
- Om smärtan uppkommit efter exempelvis ett fall på ryggen eller en trafikolycka bör du undersökas på en akutmottagning för att utesluta exempelvis frakturer.
- Problem med blåsa/tarm. Att inte kunna tömma blåsan ordentligt eller kissa på sig kan vara en del av det som kallas cauda equina syndrom. Då ska du söka akutvård.
- Nedsatt styrka och/eller känsel i benen eller fötterna indikerar tryck på en nerv. Att då vänta länge med behandling kan öka risken för bestående funktionsbortfall.
- Vid ihållande eller återkommande smärta rekommenderar jag att du besöker en sjukgymnast/fysioterapeut som kan bedöma och behandla just dina besvär.
Vad är bästa sättet att förebygga? Regelbunden träning kan minska risken för ryggsmärta.