Frågor och svar om risker och olyckor på arbetsplatsen
Att arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet är viktigt för att i tid upptäcka risker och på så sätt förebygga olyckor och ohälsa. Men det finns gott om termer, ansvar och funderingar inom detta. Här ger vi svar på några av de vanliga frågorna.
Vad är skillnaden på ett tillbud och en arbetsplatsolycka?
Ett tillbud är en händelse som hade kunnat leda till en personskada men inte gjorde det. Till exempel att någon halkar i en trappa men inte slår sig eller att medarbetarna har fått arbeta extra hårt för att det saknas vikarie.
En arbetsolycka är när en personskada eller ohälsa faktiskt har uppstått. Till exempel att någon har fått ett mindre sår eller ett blåmärke. En allvarlig arbetsolycka är där någon till exempel råkar ut för en fraktur, en svårare blödning eller hamnat i svår chock.
En bra minnesregel är att tänka ”oj” och ”aj”. Vid ett tillbud blir det ”oj, det här hade kunnat gå illa”. Vid en olycka blir det ”aj, jag har gjort mig illa”.
Vad är skillnaden på ett tillbud och ett allvarligt tillbud?
Ett allvarligt tillbud är en händelse som hade kunnat få en allvarlig konsekvens. Några exempel på det är att ett tungt föremål varit nära att träffa någon eller allvarligare fall av hot, mobbning eller trakasserier. Allvarliga tillbud måste anmälas till Arbetsmiljöverket. Det är ett krav enligt arbetsmiljölagen. Om du är osäker på om händelsen är tillräckligt allvarlig för att klassas som ett allvarligt tillbud är det bättre att anmäla än att inte göra det. Om du som chef missar att anmäla ett allvarligt tillbud kan det få rättsliga följder.
Vad är en arbetsskada och vem bedömer det?
En arbetsskada är något som uppstått i samband med arbetet. Det handlar inte bara om arbetsolyckor utan också om färdolycksfall och arbetssjukdomar. Det är du som chef som ansvarar för att arbetsskador anmäls till Försäkringskassan, men det är alltid Försäkringskassan som i slutändan bedömer om det är en arbetsskada eller inte.
En arbetsolycka är när man gör sig illa i sitt arbete.
Ett färdolycksfall är när man gör sig illa på väg till eller från sin arbetsplats. Så trots att du som chef inte kan påverka hur dina medarbetare tar sig fram och tillbaka till jobbet, måste det rapporteras eftersom det blir ett ärende hos Försäkringskassan.
Arbetssjukdomar är ohälsa som utvecklats under en längre tid, till exempel förslitningsskador eller allergier på grund av hantering av kemiska produkter. En allt mer vanlig arbetssjukdom är utbrändhet på grund av stress som också klassas som arbetssjukdom.
Kan jag som chef blir bli skyldig till arbetsmiljöbrott?
Ja, som chef kan man faktiskt dömas till straff i domstol, men då krävs det att man avsiktligt eller på grund av slarv har gjort något fel. Exempelvis att man lämnar oriktiga uppgifter eller att man tar bort en skyddsanordning eller att man bryter mot skyldigheten att anmäla olycksfall och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket. Vem som blir ansvarig och eventuellt straffas kan dock aldrig bestämmas på förhand utan det är en sak för domstolen att avgöra.
Vad bör en arbetsmiljöpolicy innehålla?
Varje organisation ska ha en arbetsmiljöpolicy. Den bör vara så tydlig och konkret att chefer kan använda den i sitt eget arbetsmiljöarbete, och för skyddsombud att hänvisa till när de ska ställa krav på arbetsgivaren.
Arbetsmiljöpolicyn ska vara utformad efter den egna verksamheten och de risker som just ni har i er verksamhet. Den ska beskriva vad ni vill uppnå med ert systematiska arbetsmiljöarbete. Vilka är era arbetsmiljöutmaningar? Har ni medarbetare som har ett fysiskt krävande arbete? Eller medarbetare som exponeras för höga ljudnivåer?
Det är bra om policyn även innehåller mätbara mål, till exempel att ni ska minska antalet belastningsskador med en viss procent per år, eller att bullernivån ska reduceras till under en viss procent av gränsvärdet för buller. Det är oftast inte du som chef som tar fram arbetsmiljöpolicyn, men det är alltid viktigt att veta hur en bra arbetsmiljöpolicy kan se ut.
Kan vi göra en skyddsrond om skyddsombudet inte kan vara med?
Till att börja med ska ni utgå från era rutiner. Om de är formulerade med att ni måste ha med ett skyddsombud vid skyddsronder så måste ni såklart följa det. Om det inte finns angivet i era rutiner och om skyddsombudet av någon anledning inte kan delta just vid detta tillfälle går det att genomföra skyddsronden ändå. Men det är ju viktigt att skyddsombudet ändå får vara med och bidra. Ta därför en kontakt med skyddsombudet innan ronden och fråga om det något särskilt som behöver uppmärksammas. Efter skyddsronden, låt skyddsombudet ta del av protokollet och komma med sina synpunkter. Det är viktigt med samverkan eftersom vi tillsammans skapar en trygg och säker arbetsplats.
Jag är ny chef och har mottagit en delegering av arbetsmiljöuppgifter (uppgiftsfördelning). Var börjar jag?
Eftersom du har fått en delegering av arbetsmiljöuppgifter så ska du ha fått den information och utbildning som krävs för att du ska kunna utföra ditt arbete. För egen del kan du se vad det finns för dokumentation, ta också gärna del av tidigare utförda riskbedömningar, skyddsronder och medarbetarenkäter. Då får du en bra överblick över din arbetsplats och vilka risker som finns. Ett förslag är att du så snart som möjligt genomför en ny skyddsrond så att du kan få en egen bild av din arbetsplats. Framför allt, se till att etablera en god kontakt med dina medarbetare och skyddsombud.
Varför är den årliga uppföljningen av vårt systematiska arbetsmiljöarbete så viktig?
Enligt lag ska det systematiska arbetsmiljöarbetet följas upp varje år. Det är viktigt för att se till att ni gör rätt saker, och för att ni ska kunna förbättra det som inte fungerar. I uppföljningar kan ni till exempel bedöma: Genomför vi skyddsronder och riskbedömningar? Gör vi dem på rätt sätt? Har de aktiviteter som ska utföras enligt våra rutiner genomförts? Följer vi upp arbetsmiljöincidenter och hur går vi vidare?
Jag vill inte ställa för mycket frågor om arbetsförhållandena till medarbetarna då jag är rädd att det kommer fram sådant jag inte kan svara på eller påverka. Hur ska jag tänka?
Problemen försvinner inte bara för att man inte pratar om dem. Snarare tvärtom eftersom det kan bli värre om man väljer att ignorera de signaler som finns. Naturligtvis kan du inte alltid möta alla önskemål och krav som dina medarbetare har. Handlar det om sådant som lagen kräver, till exempel att det finns skyddsutrustning, behöver du såklart åtgärda det. Men om det handlar om till exempel att man vill byta lokal eller byta IT-system, för att ta några vanliga exempel, kan det vara svårt för dig som enskild chef att påverka. Men du behöver fortfarande ta emot och möta tankarna. Det är viktigt för medarbetarna att veta att du känner till deras synpunkter. Och vissa synpunkter kan ju vara bra att föra vidare upp i organisationen.