Detaljplanera eller ta dagen som den kommer?
Vissa gillar att göra femårsplaner för sitt liv och planera allt i minsta detalj. Andra tar dagen eller veckan som den kommer. Det är en smaksak – eller kanske en personlighetsfråga – men finns det några psykologiska fördelar med att göra långsiktiga planer för sitt liv? Hilda Norgren, psykolog på Feelgood i Piteå, ger oss svar.
Att göra långsiktiga planer, både på jobbet och i livet i stort, kan skapa en tydlig riktning och en känsla av trygghet. I arbetslivet kan detta översättas till ökad motivation att ta sig an utmanande uppgifter och hålla fokus på långsiktiga mål, även när arbetsuppgifterna känns mindre lustfyllda. Långsiktiga planer hjälper oss att prioritera det viktiga och hålla riktningen mot både våra personliga och professionella mål.
– En oväntad fördel är att de som planerar och strukturerar sin vardag i högre grad upplever sig ha frihet, än de som tar dagen som den kommer, säger Hilda Norgren, psykolog på Feelgood i Piteå. Detta eftersom den som planerar mycket även kan planera för att ha oplanerad fri tid, medan den som inte planerar ofta känner sig stressad av allt som måste göras.
Riskerna med överdriven detaljplanering
Men precis som i privatlivet kan överdriven planering på jobbet innebära vissa risker. Om planerna förändras eller något inte går enligt plan kan det skapa onödig stress. Detta är särskilt tydligt när detaljplanering används som en strategi för att hantera osäkerhet eller oro. Om vi blir för rigida i vår arbetsplanering kan det leda till att vi tappar flexibiliteten och förmågan att hantera förändringar på ett smidigt sätt, vilket i sin tur kan påverka både arbetsmiljön och vårt välmående negativt.
Hur vi ser på planering påverkar också hur vi upplever den. När vi upplever att vår planering skapar ordning, ger oss något att se fram emot och hjälper oss att känna meningsfullhet i vårt arbete, blir den ett belönande verktyg. Om vi däremot ser planeringen som något som inskränker vår frihet eller förhindrar kreativitet, kan den upplevas som ett hinder snarare än ett stöd.
Balans mellan struktur och flexibilitet i arbetslivet
Arbetslivet kräver en balans mellan struktur och flexibilitet. Alla medarbetare har olika behov när det gäller planering och det är viktigt att arbetsgivare och ledare stödjer den balansen. För vissa kan planering ge trygghet och minska stress, medan andra behöver mer frihet att hantera sina uppgifter på ett flexibelt sätt.
– Det handlar om att skapa en balans mellan struktur och frihet. Genom att vara flexibel kan man anpassa sig efter omständigheterna utan att förlora riktningen mot sina långsiktiga mål, säger Hilda.
Forskning visar att kognitiv flexibilitet – förmågan att anpassa sig och hantera förändringar – är kopplad till ökat välmående. Detta gäller även på arbetsplatsen. Genom att hitta balansen mellan vad som behöver planeras och vad som kan lämnas oplanerat kan vi förbättra både produktiviteten och vårt mentala välmående. Det handlar om att kunna justera planerna när det behövs, utan att förlora riktningen mot långsiktiga mål.
Att ha en alltför avslappnad inställning till arbetsplanering kan dock också ha sina nackdelar. Utan tydliga mål eller struktur riskerar vi att bli ineffektiva och tappa riktningen. På arbetsplatsen kan detta leda till att vi missar deadlines, hamnar i tidsnöd eller känner oss mindre engagerade i våra arbetsuppgifter. Utan en tydlig plan för dagen riskerar vi också att förlora motivationen och bli mindre produktiva.
Hur vi planerar vår arbetsdag kan påverka vår prestation och vårt välmående på flera sätt. För vissa medarbetare är det avlastande att ha en tydlig struktur som gör att de slipper hålla allt i huvudet. För andra kan det vara en källa till stress om planerna blir alltför detaljerade och rigida. Det viktiga är att arbetsgivare och medarbetare tillsammans hittar en planeringsstrategi som både främjar välmående och driver produktivitet.
Balansen mellan struktur och spontanitet är nyckeln till en framgångsrik arbetsmiljö. När vi hittar den rätta balansen kan vi prestera bättre, må bättre och samtidigt skapa utrymme för återhämtning och kreativitet.