Hoppa till huvudinnehåll
Man funderar framför datorn

Att hitta energi mitt i covid-ledan, och se ljuset i tunneln

Delta, alfa, omikron är bara några exempel på nya varianter av covid-19. Vi har tröttnat på att sitta i karantän, isolera oss och leva i ovisshet när nya pandemin ständigt kastat oss tillbaka till krisens första fas. Nu börjar vi på allvar längta efter oinskränkt social samvaro både på jobbet och privat. Men hur ska vi göra för att må bra, hålla humöret uppe, glädjas åt saker och njuta av livet när vi fortfarande är i covid-ledan, men faktiskt börjar se ljuset i tunnel när krisen nu sakta börjar gå över?

Folkhälsomyndigheten skriver om scenarier för hur smittspridningen av covid-19 kan utvecklas framöver, att det liksom tidigare finns en osäkerhet om utvecklingen och att osäkerheten är stor. Vi hör samtidigt att restriktionerna eventuellt kommer att lättas och att pandemin och krisen nu börjar närma sig sitt slut. 

Viktigaste aktiviteterna för att stå ut

Eftersom alla kriser förr eller senare brukar gå över, kan vi fråga: oss Hur ska vi göra för att kunna hålla ut lite till? En färsk svensk studie genomförd av forskare vid Uppsala universitet (Eklund et al., 2022) visar att det som visat sig vara upplyftande och fått oss att stå ut med covid-krisen har bland annat varit följande:

  • Socialt nätverk: Interaktion med andra, både människor och djur, både i verkliga livet och digitalt.
  • Arbete och kollegor: Att ha ett jobb/vara student och att kunna vara på jobbet/i skolan.
  • Rekreation och fritidsaktiviteter: Att gör sina fritidsaktiviteter så gott det går, äta och dricka gott.
  • Hälsa och välbefinnande: Att göra olika hälsorelaterade aktiviteter, uppleva kroppsförnimmelser, tankar och känslor.
  • Utflykter och semester: Att vara i naturen och skapa chanser att byta miljö, vara på semester.
  • Vardagsliv: Upprätthålla rutiner i vardagen, shoppa, fixa saker och lösa problem, att ha ekonomisk trygghet.
  • Information från auktoriteter: Att följa myndigheternas uppdaterinar för att hålla sig informerad.

Ovanstående faktorer är inget nytt under solen, utan aktiviteter som vi brukar må bra av även under normala förhållanden. Att skapa normalitet under en kris är en skyddsfaktor som hjälper oss att acceptera tillvaron. 

Psykisk ohälsa påverkas – både negativt och positivt 

Den psykiska hälsan är naturligtvis av stor vikt, och det finns flera studier på att den sjunkit. Bland annat visar en undersökning av Harvard Business Review, Mental Health at Work 2021, att respondenterna endast hade arbetat 72 procent av sin fulla kapacitet på grund av sämre psykisk hälsa. Att förhållandena på arbetsplatsen har stor betydelse för psykisk ohälsa är inte heller något nytt under solen.

I en organisation behöver vi därför lyfta frågan om hälsa i och efter pandemin på en strategisk nivå och ha en plan för hur vi kontinuerligt ska vårda våra medarbetares välbefinnande, dvs hitta både frisk- och riskfaktorer. Hur ska vi planera så att våra medarbetare kan hålla ut och stå ut med krisen lite till? Hur ska vi planera när krisen betraktas som avslutad? Än viktigare är hur vi planerar för att undanröja riskfaktorer för mental ohälsa så att medarbetarna kan använda sin fulla kapacitet och inte bara 72 procent.

En kris brukar dock påverka vår mentala kapacitet även positivt, både under krisen och efter krisen, i form av engagemang och kreativitet som krisen sätter i gång hos oss. Så det gäller att sortera för att både nyttja det, men också det kapacitets bortfall som krisen åsamkar. Att vara steget före när krisen eventuellt nu börjar närma sitt slut ger ett försprång.

Vägledning för stöd nu och en bra återgång

Som arbetsgivare och ledare har man två viktiga uppgifter: A) Ha en plan för medarbetarnas välbefinnande B) Ha en plan för eget välbefinnande. Utgå från dessa frågor:

  • Informerar jag mina medarbetare kontinuerligt på ett enkelt och tydligt sätt om nuläget och planer framåt? Hur påverkas vår grupp av nuläget? Vad innebär det för förändringar för oss? Vilka positiva scenarier både nu och framtiden förmedlar jag som kan inge hopp? 
  • På vilket sätt är jag som ledare tillgänglig för att besvara medarbetarnas frågor? Har jag beredskap för hantering av frågor eller farhågor som mina medarbetare kan ha?
  • Har jag skapat genomtänka och trygga forum (digitalt, fysiskt, hybrid) för att ge plats åt tankar och känslor hos mina medarbetare? På vilket sätt pratar vi om våra styrkor, det vi åstadkommer och hur vår grupp bidrar till helheten i organisationen?
  • Hur stödjer jag sammanhållningen i gruppen? Hur fångar jag upp förslag på saker vi kan göra för att stärka sammanhållningen. Hur nyttjar vi engagemanget och kreativiteten som krisen ger oss?
  • Hur kan vi tänka nytt när krisen är över? Har vi en bra plan för det nygamla? Kommer vi fortsätta ha hybridmöten? Hur kommer de nya arbetssätten att påverka sammanhållning, effektiviteten och produktiviteten? 
  • Hur ser jag på mig själv i min ledarroll? Vad behöver jag som ledare för att kunna ta hand om mina medarbetare på ett bra sätt?