Unga sjuka i högre utsträckning än äldre: Specialisternas kommentarer

Sjukskrivningar är en stor kostnad för arbetsgivare, och förutom lidandet för medarbetarna, förlorar arbetsgivare också i minskad produktivitet. Hög sjuknärvaro ger ytterligare tapp i produktivitet. Dessutom är återkommande korttidsfrånvaro en viktig signal på att något förmodligen inte står rätt till. Det kan leda till lång frånvaro. Det finns alltså väldigt goda skäl att försöka förstå orsakerna och att vidta konkreta åtgärder för att minska frånvaron.

De typiska sambanden mellan återkommande sjukfrånvaro och andra besvär, upplevd hälsa eller brist på friskfaktorer på jobbet verkar dock inte förklara de ungas höga frånvaro. I denna artikel diskuterar vi resultaten med två av Feelgoods experter – Daphne Enstam, chefsläkare, och Charlotte Valleskog, chefspsykolog.

Kan resultaten i rapporten hänga ihop med hur unga mår fysiskt? Eller med den ökande psykiska ohälsan hos unga? Eller är det en attitydfråga? Ser unga på sin hälsa och sitt jobb på ett annat sätt?

Fysiska besvär verkar inte vara förklaringen

- Vad vi ser i vår data finns ingen koppling till fysiska besvär som förklaring till ungas högre frånvaro. Fysiska besvär ökar med åldern, av naturliga skäl. Det är dock oroande många som totalt sett har minst ett fysiskt besvär, i alla åldrar, säger Daphne Enstam. Inte heller fysiskt tunga yrken förklarar frånvaron hos unga, eftersom färre unga i vår data har det. Det vi däremot vet, och som kan ha påverkan på frånvaro, är att alla unga inte tar hand om sin fysiska hälsa. Många barn och unga rör sig mindre än förr, är mer stillasittande.

Bristande kunskap och lägre tröskel för ohälsa

Daphne lyfter en annan tänkbar förklaring: - En del av förklaringen vad gäller fysiska besvär som orsak till korttidssjukfrånvaro kan vara att det idag finns unga som söker vård för åkommor som man tidigare normalt inte har sökt för. SVT3 har gjort en undersökning där vårdcentralerna larmade om att yngre söker vård för till exempel förkylning, myggbett och skoskav. Om man söker sig till vårdcentralen för den typen av besvär kan det ligga närmare till hands att även sjukskriva sig för lättare åkommor.

Charlotte Valleskog resonerar om sambandet mellan lägre tröskel att söka vård och synen på hälsa och sjukdom: - Jag håller med om att synen på den egna hälsan och gränsen för sjukdom verkar ha förändrats. Att fler söker vård utan att behöva vård är tecken på att man är sämre på att själv ta hand om sin ohälsa. Överlag har vi idag lättare att prata om psykisk ohälsa, vilket är bra. Men alla psykiska besvär kräver inte vård, utan vi måste också rusta oss för att ta hand om oss själva. Hur vi lever våra liv och hur vi tar hand om vår psykiska hälsa räcker en lång väg. Det är inte konstigt att bli nedstämd om man sitter hemma ensam med sociala medier varje dag jämfört med att vara aktiv, röra på sig och träffa vänner. Vanorna gör skillnad. I vårt samhälle idag, särskilt bland unga, finns en tendens att ägna mer tid till det som faktiskt har en negativ inverkan på psykisk hälsa.

- Bristen på förmåga att vårda sin hälsa syns också bland annat i resultaten för friskfaktorn ”balans och återhämtning”, som bara 22 procent av unga har! Denna friskfaktor blir bättre ju äldre vi blir. Den är nästan dubbelt så hög i åldern 60 till 69 år men är alldeles för låg hos alla åldrar för att det ska vara hälsosamt, konstaterar Daphne.

Livets press och stress ger dålig start i arbetslivet

- Inom området psykisk hälsa så ser vi i rapporten att unga skattar en låg negativ arbetsbelastning, i det ingår bland annat stress på jobbet, för stora krav och tidspress. Det innebär att psykisk påfrestning och stress av jobbet inte kan förklara utvecklingen, säger Charlotte.

- Men stress kommer ju inte bara av arbetet. Data från Folkhälsomyndigheten4 visar att unga har lägre grad av psykiskt välbefinnande generellt och upplever mer stress, framför allt unga kvinnor. Folkhälsomyndigheten säger att unga i princip redan är utmattade när de kommer ut i arbetslivet. De är slitna efter att ha passerat hela skolsystemet med höga prestationskrav. Det är höga krav och press på unga generellt, även utanför skolan, bland annat av att se bra ut, känna socialt tryck och upplevda krav.

- Unga vuxna ägnar mycket tid på plattformar som inte bidrar till hälsa, utan tvärtom. Just nu är också ungas oro större för att få ett arbete, klara sin ekonomi och ha råd med en egen bostad. Andra levnadsvanor och förutsättningar i livet och samhället är den största skillnaden för unga idag. Tyvärr är det då inte konstigt att en del unga är slitna redan från start i arbetslivet och att det också kan finnas etablerad psykisk ohälsa.

Lägre grad av meningsfullhet, delaktighet och påverkan

- Det som utmärker sig i vår data är att unga i lägre grad anger att de upplever meningsfullhet, delaktighet och påverkan på jobbet, säger Charlotte. Vi ser till exempel i Ungdomsbarometern5 att den så kallade generation Z, de som är födda ungefär från mitten av 90-talet till början av 2010-talet, drivs av värderingar, möjlighet att påverka och vara delaktig. De är vana att vara delaktiga och kunna påverka sina liv, till exempel i relation till föräldrar, i skolan och liknande, och de väljer gärna arbetsgivare baserat på värdegrund. När de då i arbetet upplever sämre möjligheter till inflytande kan det få konsekvenser för lojalitet och närvaro. Det kan finnas en lägre tröskel för att sjukskriva sig om man känner mindre samhörighet med jobbet, och att ingen ändå saknar en om man är borta en dag eller två.

- Just att känna att jobbet är meningsfullt och ha möjlighet till delaktighet och påverkan är en av de viktigaste friskfaktorerna på jobbet generellt – i alla åldrar och inte minst för den som är ny i arbetslivet. För generation Z har det dessutom extra stor betydelse. Det är viktigt att ta fasta på som arbetsgivare. Om unga ska må bra på jobbet och vara på jobbet, behöver vi öka deras möjlighet att känna meningsfullhet och vara delaktiga. Unga behöver givetvis också förstå vad som är rimliga förväntningar på vad man kan få ut av sitt arbete i början av sin karriär. Det är nog lite dålig förväntanssynk ibland, mellan bilden av ”det perfekta arbetslivet och karriären” och verkligheten på många arbetsplatser, avslutar Charlotte.

Beteendeförändring av pandemin kan vara en orsak

Daphne ser även pandemin som en tänkbar del i förklaringen till att unga oftare än andra har korttidsfrånvaro: - Uppmaningen att vara hemma även vid lätta symtom under pandemin innebar ju ett annat beteende än innan. Efter pandemin har äldre kanske i högre utsträckning gått tillbaka till ett invant mönster för när man är hemma på grund av sjukdom. För unga som inte har så lång tid i arbetslivet skapade pandemin kanske en vana och en inställning till sjukfrånvaro som ger ett beteendemönster som hänger kvar. Det är ju samtidigt positivt att man är hemma om man är förkyld eftersom det minskar smittspridningen. Men det är ändå oroande att unga har en så hög återkommande sjukfrånvaro.

Summering av tänkbara orsaker

Daphne och Charlotte sammanfattar orsakerna så här:

• Unga upplever lägre arbetsbelastning och stress av sitt jobb, men press och stress i livet i stort kan orsaka sämre psykisk hälsa och leda till högre grad av korttidssjukskrivningar.
• Unga har en ökad tendens att se lättare åkommor som allvarliga, både när de sökervård och förmodligen är det skäl till den höga upprepade korttidsfrånvaron.
• Unga verkar inte ha tillräckliga verktyg för att ta hand om sin egen hälsa, både vid mindre åkommor, psykisk ohälsa och i levnadsvanor, och de har lägre nivå av återhämtning.
• Unga upplever inte samma nivå av meningsfullhet, delaktighet och påverkan på jobbet som äldre. Det är en viktig friskfaktor, och påverkar känslan för arbetsplatsen och den egna rollen där. Det kan bidra till högre grad av sjukfrånvaro.
• Uppmaningarna under pandemin om att stanna hemma vid minsta symtom kan ha etablerat sig mer som en norm och vana hos unga och leda till en lägre tröskel för sjukfrånvaro.

Vad gör vi åt det?

Även om en del friskfaktorer ser bättre ut ju äldre medarbetare blir, kan vi inte förlita oss på att unga automatiskt kommer att må bättre och uppleva arbetslivet mer hälsosamt framöver. Att komma in i arbetslivet med högre nivå av psykisk ohälsa och sen inte uppleva sin roll på arbetsplatsen som meningsfull ger en dålig start. Och det kommer ständigt nya unga ut i arbetslivet. Varken arbetsgivare, arbetslivet i stort eller samhället har råd att låta detta pågå, varken på kort eller lång sikt. Som arbetsgivare behöver man fånga upp denna grupp. Vad ska man tänka på som arbetsgivare och chef utifrån de resultat vi ser och orsaker vi tror ligger bakom?

• Öka ungas möjlighet att känna meningsfullhet och vara delaktiga på jobbet så att de kan och vill vara där och bidra.
• För en dialog med unga medarbetare om vad som är rimliga förväntningar på ett arbete och på medarbetares eget ansvar för hälsa och självledarskap.
• Var medveten om att unga har haft andra krav tidigt än tidigare generationer. De tar med sig annan stress in i jobbet. De är inte veka, utan vana att pressa sig själva. Balansera deras krav på sig själva och ge stöd och vägledning i att använda sina förmågor på bäst sätt för verksamheten.
• Underlätta möjligheter till aktiviteter som bidrar till hälsosamma vanor.
• Utred vad sjukfrånvaron beror på för att bryta mönstret. Handlar det om t ex astma, migrän, psykisk ohälsa eller återkommande infektioner. Ta reda på om det finns insatser att göra, inte bara på jobbet, och genomför det som går kopplat till arbetet.
• Se över möjligheten att vid behov kräva förstadagsintyg för att få underlag till tänkbara orsaker.

Jobbhälsorapporten 2024