Buller och vibrationer Skydda händerna och hörseln som gör jobbet
Händerna och hörseln är det man arbetar med varje dag inom bygg och industri, och det som skadas utan att det märks. Vibrationer från en slipmaskin eller en borrhammare ger inga blåmärken. Buller gör inte ont. Men efter några år kan fingrarna domna på natten och samtalen runt fikabordet börja flyta ihop.
Omkring 500 000 arbetstagare använder vibrerande handhållna maskiner minst en fjärdedel av arbetstiden, och ungefär hälften av alla sysselsatta utsätts för buller i någon form. Skadorna går att förebygga, men sällan att reparera. Därför spelar det roll vad du gör nu.
Vibrationer
Vad det gör med en människa
En vibrationsskada börjar ofta med stickningar och domningar. Längre fram kan fingrarna bli vita och känslolösa i kyla och göra ont när blodet kommer tillbaka. Greppet blir svagare och klumpigare, man tappar saker och har svårt att knäppa en knapp eller hålla i ett verktyg. Domningarna kan väcka en på natten. Besvären blir ofta bestående, och det finns i dag ingen behandling som botar dem.
En bullerskada drabbar framför allt förmågan att höra ljusa ljud och att urskilja röster när det är stimmigt. Det går inte att bota en hörselskada i innerörat, och det är vanligt att få tinnitus på köpet. För den som drabbas blir middagar, möten och familjeträffar ansträngande, och många drar sig undan.
Skadorna kommer smygande efter många år. Nio av tio som fått en bullerskada godkänd som arbetssjukdom var över 45. Det är era mest erfarna medarbetare som betalar priset.
Vad det kostar er
En medarbetare med vibrationsskada kan inte längre arbeta med vibrerande verktyg utan att skadan förvärras. Det betyder omplacering, eller i värsta fall att en erfaren yrkesperson inte kan fortsätta i yrket. Afa Försäkring godkänner omkring 200 vibrationsskador om året, och bakom varje fall finns en arbetsgivare som har förlorat kompetens.
Buller kostar också i vardagen. Det gör det svårare att höra instruktioner och varningssignaler och ökar stressen och olycksrisken på arbetsplatsen.
Och det kan kosta direkt. När Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsställen med vibrerande maskiner fick åtta av tio krav på åtgärder. Att göra rätt från början är billigare än att göra det efter ett föreläggande.
Vad lagen kräver
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:10, kapitel 3) anger ett insatsvärde och ett gränsvärde för daglig exponering:
| Insatsvärde | Gränsvärde | |
|---|---|---|
| Hand- och armvibrationer (handhållna maskiner) | 2,5 m/s² | 5,0 m/s² |
| Helkroppsvibrationer (fordon, arbetsmaskiner) | 0,5 m/s² | 1,1 m/s² |
Över insatsvärdet ska du vidta åtgärder för att minska exponeringen. Gränsvärdet får inte överskridas.
Medicinsk kontroll ska erbjudas när exponeringen för hand- och armvibrationer ligger över insatsvärdet, när den kan antas ge ohälsa eller när en kollega med liknande arbete har fått en vibrationsskada. Kontrollen görs innan arbetet börjar, därefter minst vart tredje år och inom en månad om någon får nya eller värre symtom (AFS 2023:15, kapitel 3). Om de två första undersökningarna inte visar några tecken på skada kan varannan kontroll därefter ersättas av en enklare undersökning eller ett frågeformulär.
Det krävs inget tjänstbarhetsintyg för vibrationsarbete. Det betyder inte att kontrollerna är frivilliga för arbetsgivaren. Nästan vart femte inspektionsmeddelande i Arbetsmiljöverkets tillsyn hänvisade till reglerna om medicinska kontroller.
Det här gör skillnad
Domningar, stickningar och nedsatt känsel i fingrarna är tidiga tecken på vibrationsskada. Längre fram kan fingrarna bli vita vid kyla. Ta signalerna på allvar tidigt, eftersom skadorna ofta är bestående.
- Fråga hur det känns i händerna. Domningar och stickningar är tidiga varningar som medarbetare ofta viftar bort. Gör det normalt att säga till, och agera när någon gör det.
- Räkna på tiden, inte bara maskinen. Bra maskiner räckte inte för de arbetsgivare Arbetsmiljöverket inspekterade. Det som avgör är hur mycket verktyget vibrerar och hur länge det faktiskt används. Rotation och pauser gör stor skillnad.
- Underhåll verktygen. Slitna och obalanserade verktyg vibrerar mer. Halveras vibrationerna kan verktyget användas fyra gånger så länge för samma exponering.
Buller
Hörselskydd skyddar bara när de sitter på, och de löser inte grundproblemet. Arbetsmiljöverkets föreskrifter säger att du först ska försöka minska bullret vid källan och genom hur arbetet är organiserat. Hörselskydd kommer in när det inte räcker.
Vad lagen kräver
Föreskrifterna om buller (AFS 2023:10, kapitel 2) utgår från den dagliga bullerexponeringen:
- Från 80 dB ska medarbetarna ha tillgång till hörselskydd om bullret inte kan minskas på annat sätt.
- Från 85 dB ska hörselskydden användas, området skyltas och du ska utreda orsaken och minska bullret.
- 85 dB är också gränsvärdet. Där räknas hörselskyddens dämpning in, men inte vid insatsvärdena.
Hörselundersökning ska erbjudas alla som exponeras för 85 dB eller mer, och från 80 dB om riskbedömningen visar att det finns risk för hörselskada.
Det här gör skillnad
- Ta ner bullret vid källan. Inkapsling, tystare maskiner och avskärmning skyddar alla som är i lokalen, även den som inte har hörselskydd på sig.
- Gör hörselskydden lätta att använda. Låt medarbetarna vara med och välja. Ett hörselskydd som skaver eller gör det omöjligt att höra kollegan åker av.
Buller i förskola och skola
I förskolan kommer bullret inte från maskiner utan från barnen, och det är just därför det är lätt att avfärda. Men ljudnivån är hög hela dagen, och de som arbetar där får sällan en tyst stund att återhämta sig.
Det märks. När forskare jämförde 4 718 förskollärare med andra kvinnor hade 71 procent av förskollärarna ljudtrötthet efter arbetsdagen, mot 32 procent i jämförelsegruppen. Nästan hälften hade svårt att uppfatta tal, och nästan fyra av tio fick obehag eller smärta i öronen av vardagsljud minst en gång i veckan (Göteborgs universitet).
I en annan svensk studie beskrev pedagogerna ljudmiljön som den enskilt mest besvärande faktorn i arbetsmiljön, och över 30 procent hade tinnitus. Bullret sliter också på rösten: kvinnor i läraryrken är kraftigt överrepresenterade bland dem som söker vård för röstbesvär, eftersom man hela tiden måste höja rösten för att höras (Arbetsmiljöverket).
Det handlar inte bara om hörseln
Buller ger också trötthet, sämre koncentration och svårigheter att höra varningssignaler och tillrop. Där medarbetare behöver kommunicera i en bullrig miljö ökar alltså både belastningen och olycksrisken.
Så hjälper Feelgood
Vi genomför medicinska kontroller för vibrationsexponerade hos företagsläkare, och den enklare uppföljningen med frågeformulär hos företagssköterska när föreskrifterna tillåter det.
För buller gör vi hörselkontroller hos företagssköterska och kartlägger samtidigt bullernivåer och hur hörselskydden används. Avvikelser följs upp av läkare. Är ni minst 15 deltagare får ni en grupprapport. Våra arbetsmiljöingenjörer mäter bullret på arbetsplatsen och föreslår åtgärder.
Med Koll på medicinska kontroller får ni en översikt i webbportalen över vilka medarbetare som ska kallas och när, och påminnelser när det är dags.
Det här gör skillnad i arbetslaget
- Börja med rummet. Ljudabsorbenter i tak och på väggar, filtmattor under bord och stolar och mjuka leksakslådor gör stor skillnad. I förskolor har sådana åtgärder visat sig fungera bättre än att försöka ändra beteenden (Arbetsmiljöverket).
- Dela gruppen. Färre barn i samma rum sänker ljudnivån mer än något annat. Använd fler rum och utomhusmiljön.
- Ge pedagogerna tysta pauser. Ett rum där man kan sitta ner i tystnad en stund varje dag är återhämtning för öronen och rösten.
- Ta ljudtröttheten på allvar. Den som inte orkar med ljud efter jobbet är på väg mot något värre. Fråga hur arbetslaget har det.
Nästa steg
Vibrationer i arbetet är en e-utbildning för medarbetare och chefer om hur vibrationer påverkar kroppen och hur skador förebyggs, framtagen med Feelgoods specialistläkare.
Webbinarier
Vanliga frågor
Nej. Även en maskin med låga vibrationsvärden kan ge för hög exponering om den används länge. Du behöver veta både verktygets vibrationsvärde och den faktiska användningstiden.
Ja. Kravet på hörselundersökning utgår från bullret i miljön, inte från om hörselskydd används. Ligger exponeringen på 85 dB eller mer ska undersökning erbjudas.
För vibrationer räknar du på verktygets vibrationsvärde och användningstiden. Arbetsmiljöverket har en vibrationskalkylator för det. För buller behövs en mätning. Är du osäker kan vi göra bedömningen åt er.
Nej. Du är skyldig att erbjuda den, men det är frivilligt för medarbetaren att delta. Det krävs inget tjänstbarhetsintyg för vibrationer eller buller.
Kontrollen ska erbjudas av den som är arbetsgivare. Men den som anlitar inhyrd personal har ett arbetsmiljöansvar för arbetet på plats och behöver veta att någon har ordnat kontrollerna.
Vibrationskontroll före arbetet, sedan minst vart tredje år och inom en månad vid nya symtom. Hörselundersökning ska erbjudas regelbundet så länge exponeringen kvarstår.
Ja. Föreskrifterna om buller gäller allt oönskat ljud, även störande buller som inte skadar hörseln, och du ska sänka det till lägsta möjliga nivå (AFS 2023:10, kapitel 2). Arbetsmiljölagen gäller personalen i förskolan, men inte barnen.